Flera mycket uppmärksammade fall finns samlade under kod 291. Ett av dem är mordet på Alexandra Mezher, 22, som arbetade på ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Foto: Privat
Flera mycket uppmärksammade fall finns samlade under kod 291. Ett av dem är mordet på Alexandra Mezher, 22, som arbetade på ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Foto: Privat
Bland övriga uppmärksammade fall som klassificerats med den hemliga koden finns en brandattack mot ett blivande asylboende med 16 baracker i Ekeby, nära Bjuv, i Skåne. Enligt polisen var branden anlagd. Foto: Jan Emanuelsson/Je-Photo
Bland övriga uppmärksammade fall som klassificerats med den hemliga koden finns en brandattack mot ett blivande asylboende med 16 baracker i Ekeby, nära Bjuv, i Skåne. Enligt polisen var branden anlagd. Foto: Jan Emanuelsson/Je-Photo
Upploppet den 27 januari på ett boende för ensamkommande barn i Emmaboda har koden 291. Där ska ett 20-tal personer ha rört sig mot personalutrymmet med tillhyggen. Foto: Göran Johansson
Upploppet den 27 januari på ett boende för ensamkommande barn i Emmaboda har koden 291. Där ska ett 20-tal personer ha rört sig mot personalutrymmet med tillhyggen. Foto: Göran Johansson

Här är brotten bakom polisens hemliga kod

Publicerad

Mordet på Alexandra Mezher, 22, upploppet på ett boende i Emmaboda - och en anlagd brandattack på ett blivande asylboende.

Det är tre av brotten bakom polisens hemliga kod 291.

– Koden finns för att man ska kunna ha någon form av statistikuppföljning, säger Stephan Söderholm, presstalesman för polisen i region syd.

Polisen har samlat tusentals ärenden under den hemliga koden 291 sedan den oktober 2015.

Koden samlar anmälningar där målsäganden, den misstänkte eller en förhörsperson är migrant, något DN tidigare rapporterat om.

Dessutom gäller koden för ärenden som har en koppling till platser eller fastigheter som har att göra med flyktingmottagande. Men ingen information har fått ges ut till medierna.

Enligt SvD innehåller koden över 5 000 inrapporterade händelser. Bakom koden gömmer sig misshandel, bråk, bränder, bombhot och dödsfall.

Mordet på Alexandra Mezher hade kod 291

Flera mycket uppmärksammade fall finns samlade under kod 291.

Ett av dem är mordet på Alexandra Mezher, 22, som arbetade på ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. En 15-årig pojke är häktad, misstänkt för mordet.

Polisens presstalesperson i region Väst, Jenny Widén bekräftar uppgiften.

– Ja, den händelsen är kodad med 291, säger hon.

Upplopp och bråk

Bland övriga uppmärksammade fall som klassificerats med den hemliga koden finns en brandattack mot ett blivande asylboende med 16 baracker i Ekeby, nära Bjuv, i Skåne. Enligt polisen var branden anlagd.

Även upploppet den 27 januari på ett boende för ensamkommande barn i Emmaboda har koden 291. Där ska ett 20-tal personer ha rört sig mot personalutrymmet med tillhyggen.

Ett annat ärende är ett större bråk i Dalarna. Det var den 28 december 2015 som elva polispatruller ryckte ut till ett storbråk på ett asylboende i Trängslet i Dalarna, en händelse som DT tidigare skrivit om.

Stephan Söderholm, presstalesman för polisen i region syd, kommenterar koden så här:

– Det är för att kunna se hur mycket resurser som går åt, men någon hemlig kod är det inte. I händelserapporterna som skrivs av operatörerna görs en bedömning av om den koden ska föras in precis som trafikolyckor har en kod och lagen om berusade personer har en. Koden finns för att man ska kunna ha någon form av statistikuppföljning, säger Stephan Söderholm, presstalesman för polisen i Kalmar.

Av de över 5 000 inrapporterade händelserna med kod 291 finns även fall av misshandel, bråk, bränder och bombhot mot asylboenden.

Anders Abrahamsson
Anders Abrahamsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag