Julian Assange. Foto: TTJulian Assange. Foto: TT
Julian Assange. Foto: TT
Överåklagare Marianne Ny har lett utredningen mot Assange. Foto: MAJA SUSLIN/TTÖveråklagare Marianne Ny har lett utredningen mot Assange. Foto: MAJA SUSLIN/TT
Överåklagare Marianne Ny har lett utredningen mot Assange. Foto: MAJA SUSLIN/TT

Här är alla turer i fallet Julian Assange

Publicerad

Häktningsbeslutet mot Julian Assange har hävts.

Det sätter punkt för en nästan sju år lång jakt på Wikileaksgrundaren.

Här är berättelsen om hur den hyllade visselblåsaren blev en misstänkt våldtäktsman.

I snart fem års tid har en sällsam teater utspelat sig på 3 Hans Crescent i London. Där, på Ecuadors ambassad, har Wikileaksgrundaren Julian Assange suttit instängd sedan den 19 juli 2012. Efter mindre än en månad beviljades han politisk asyl i landet, men han har inte kunnat lämna byggnaden utan risk för att gripas.

Men nu är han en fri man igen – åtminstone när det gäller anklagelserna som riktats mot honom från svenskt håll. Överåklagare Marianne Ny har beslutat att återkalla den europeiska arresteringsordern och häva häktningsbeslutet. Förundersökningen om en misstänkt våldtäkt i Sverige är nedlagd.

Här är vad som har hänt i Assange-historien år för år.

Julian Assange släpps mot borgen 2010.Foto: KIRSTY WIGGLESWORTH

LÄS MER: Häktningsbeslutet mot Julian Assange hävs 

2010 – Assange misstänks för våldtäkt

För att förstå den här historien måste vi backa bandet till 2010. Då stod Julian Assange på toppen av sin popularitet. Hans visselblåsarsajt Wikileaks hade precis släppt en omtalad videofilm där två Reutersjournalister och åtta civila irakier blir beskjutna av en amerikansk attackhelikopter i Bagdad.

I augusti samma år bjuds Julian Assange in till Sverige. Den 24 augusti anhölls han i sin frånvaro misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och tvång mot två kvinnor som han ska ha träffat under sin vistelse i Sverige. Dagen efter – den 25 augusti – hävs anhållan och brottsrubriceringen ändras till ofredande. En knapp vecka senare återupptas dock förundersökningen och överåklagare Marianne Ny ändrar brottsrubriceringen till våldtäkt igen. I samma veva begärs också Julian Assange häktad i sin frånvaro. Assange blir även internationellt efterlyst.

I december 2010 grips Julian Assange av brittisk polis, men släpps fri mot borgen. 

Julian Assange

Julian Assange, 45, är en australisk journalist, programmerare och nätaktivist. Han är grundare till visselblåsarsajten Wikileaks, och fungerade som sajtens talesperson fram till 2010. Wikileaks har publicerat mängder med hemligstämplade dokument från exempelvis USA:s krig i Afghanistan och Irak.

I augusti 2010 blev han anhållen i sin frånvaro, misstänkt för våldtäkt i Sverige. Sedan 2012 lever han på Ecuadors ambassad i London. Assange har även beviljats politisk asyl i landet.

I maj 2017 kom beslutet att Sverige lägger ner förundersöknignen mot Julian Assange.

LÄS MER: Nu får Sverige svar på sina frågor till Assange 

2011 – Assange överklagar beslutet

Några månader senare, i februari 2011, beslutar en brittisk domstol att Assange ska överlämnas till Sverige för att kunna höras om våldtäksanklagelserna. 

Julian Assange överklagar beslutet och förnekar brott. Han menar i stället att våldtäksanklagelserna är ett sätt för USA – som under samma period undersökte möjligheten att åtala Assange för att ha publicerat hemligstämplat material – att få honom utlämnad.

Julian Assange i september 2010.Foto: ROGER VIKSTRÖM

2012 – Assange söker asyl

När Storbritanniens högsta domstol slog fast att utlämningsbeslutet gäller, tog Julian Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad och ansökte om politisk asyl, något som han också beviljas. Men Assange har inga möjligheter att resa till Ecuador – lämnar han ambassadområdet befinner han sig på brittisk mark igen och kan således gripas.

 

LÄS MER: USA: ”Gripa Assange har högsta prioritet”

2014 – Assange drabbas av hälsoproblem

Under åren som följer kräver Julian Assange via sina advokater Thomas Olsson och Per E. Samuelsson att häktningsbeslutet mot honom hävs. Vid en presskonferens i augusti meddelar Assange att hans hälsa påverkats negativt av den långa vistelsen på ambassaden. I november 2014 slår Svea hovrätt fast att Assange ska fortsätta vara häktad. 

Julian Assange 2013.Foto: PHILIP TOSCANO

2015 – Assange ska förhöras i London

Under 2015 begär överåklagare Marianne Ny att få komma till Ecuadors ambassad för att kunna förhöra och DNA-topsa Julian Assange, men Ecuador avslår begäran. I augusti preskriberas flera av brotten som Assange misstänks för. 

Julian Assange håller tal från Ecuadors ambassads balkong 2016.Foto: KIRSTY WIGGLESWORTH

2016 – FN kritiserar fallet

I februari släpps en rapport från FN som konstaterar att Julian Assange är olovligen frihetsberövad. Wikileaks skriver samtidigt på sitt Twitterkonto: "Vi väntar på den officiella bekräftelsen". I augusti – sex år efter att den misstänkta våldtäkten skulle ha ägt rum – kommer beskedet att Sverige får lov att förhöra Assange på Ecuadors ambassad. I november samma år genomförs förhöret.

 

LÄS MER: Julian Assange kan få sin häktning hävd 

2017 – Utredningen mot Assange läggs ned

USA:s dåvarande president Barack Obama benådar visselblåsaren Chelsea Manning i januari. Då twittrar Wikileaks att Julian Assange är beredd att acceptera en utlämning till USA – så länge hans rättigheter garanteras.

Den 15 maj kritiserar Ecuador den svenska regeringen och chefsåklagare Marianne Ny för att ”lida brist på initiativ”. Fyra dagar senare – den 19 maj – meddelar överåklagare Marianne Ny att förundersökningen mot Julian Assange läggs ner. Enligt brittisk polis riskerar han fortfarande att gripas om han lämnar ambassadområdet då han anklagas för att inte ha betalat sin borgenssumma från 2010.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag