Det var årets vackraste sommarmorgon när Richard Holms syster fick det tunga beskedet om dödsolyckan.
- Jag fick polispåhälsning på arbetet. Det var inte så himla kul. Jag jobbar på en vårdmottagning så jag hade ju sjuksköterskor och läkare runt omkring mig, så jag hade i alla fall stöd, säger Lena Holm.
Så fort hon kunde tog hon sig upp till Laxsjö för att stödja sin mamma. När hon kom till byn satt bandet tillsammans med anhöriga i kyrkans församlingshem.
- De hade suttit tillsammans med präst och krispersonal ända sen sju. Vi har även varit och lämnat blommor på olycksplatsen. Det kommer säkert att bli mycket blommor på platsen, säger hon.

"Jätteomtyckt"

Till kyrkan sökte sig också andra människor i den lilla byn djupt inne i Jämtlands skogar.
- Han var jätteomtyckt i byn, det är många som kommer att sakna honom.
Ödets ironi ville att Jannez basist skulle dödas av sin älskade hobby, motorcykeln som han alltid körde mycket försiktigt.
- Han var en duktig hantverkare. Han älskade att hålla på med sin motorcykel, den var så fin att han nyss hade haft den på utställning i Östersund.

Maximal otur

Richard Holm hade maximal otur. Ett spännband fastnade i kedjan och ströp honom, trots att han körde i låg fart. Enligt polisen hade han till och med hunnit slå av motorn.
När bandmedlemmarna Peo Gruvelgård och Jan Oscarsson kom till olycksplatsen låg deras vän fridfullt bredvid sin motorcykel på vägbanan.
- Han såg ut som om han sov när de hittade honom, säger systern förtröstansfullt.

Levde för barnen

Hon vill inte minnas honom som dansbandsstjärnan Richard Holm. Hon vill minnas honom som en jordnära man som levde för sina barn och för livet i lilla Laxsjö.
- Han var ju världens snällaste. Och han var världens snällaste och bästa pappa som brydde sig om barnen mest av allt i världen. Barnen är förkrossade.