Tidigare vapenhandlaren Anders Lexne var generalagent för Smith & Wesson i Sverige. Foto: Janerik Henriksson / Tt
Tidigare vapenhandlaren Anders Lexne var generalagent för Smith & Wesson i Sverige. Foto: Janerik Henriksson / Tt
Han kan ha unika uppgifter i kartläggningen av ett möjligt Palme-vapen i sitt sparade vapenregister. Foto: Janerik Henriksson / Tt
Han kan ha unika uppgifter i kartläggningen av ett möjligt Palme-vapen i sitt sparade vapenregister. Foto: Janerik Henriksson / Tt
"Palmegruppen har varit här säkert 50 gånger", säger Lexne. Foto: Janerik Henriksson / Tt
"Palmegruppen har varit här säkert 50 gånger", säger Lexne. Foto: Janerik Henriksson / Tt

Han kan ha svaret
på vapengåtan

Publicerad

Svaret på vapengåtan kan finnas i hans register.

Anders Lexne - tidigare generalagent för Smith & Wesson - kan ha namnet på vapnets ägare i sina sparade vapenböcker.

– Palmegruppen har varit här säkert 50 gånger, säger Lexne.

Svaret på analyserna kring Leif GW Perssons nya möjliga Palme-vapen väntas komma inom kort.

Om vapnet är, eller kan misstänkas vara, Palme-vapnet kan vapnet i teorin leda fram till en misstänkt gärningsman. Ägar- och tillverkningshistorik spåras bakåt i tiden via tillverkaren Smith & Wesson i USA som har exportloggar.

Viktiga uppgifter finns också hos vapenhandlarna. Nyckelpersonen då heter Anders Lexne.

Hans vapenföretag var vid tiden för mordet - från tidigt 1970-tal tal till 2006 - generalagent för Smith & Wesson i Sverige.

Flera gånger har han konsulterats av Palmegruppen när olika vapen ska spåras.

– Jag hade ju agenturen för Smith & Wesson och bistod Palmegruppen med information och att spåra vapnet. Jag blev rejält inblandad i det där och Palmegruppen har säkert varit här 50 gånger.

"20 eller 25 böcker"

Intresset ligger i de vapenböcker som Anders Lexne sparat över ägarhistorik på Smith & Wesson-revolvrar som fanns på marknaden vid och före mordet.

– Vi var det enda företaget i Sverige som Smith & Wesson sålde till.

– Eftersom vi var Smith & Wesson-distributör sen slutet av 1960-talet så bör det ha gått genom oss i så fall, om det sålts i Sverige. De handlingarna har jag kvar men det är ett visst jobb att gå igenom.

Anders Lexne har sparat uppemot 25 fulla vapenböcker med uppgifter om vapens historik och ägare.

– Det är 20 eller 25 böcker.

Det första steget i en vapenkartläggning är en kontroll med tillverkaren, Smith & Wesson i USA, som har exporthandlingar för varje vapen.

– Jag har en direktkontakt till Smith & Wesson så jag kan fråga dem på tillverkningsnummer. Man får besked om var det är tillverkat och till vilket land det är skeppat.

– Om det är skeppat till Sverige har vapnet och namnet på dess ägare hamnat i mina vapenböcker.

"Går nog att spåra"

Vapnet kan också ha kommit till Sverige på helt andra vägar.

– Det går ju att importera Smith & Wesson-revolvrar även andra vägar än via oss.

– Om det exempelvis skickas till en distributör i Tyskland kan de ha sålt den vidare till en annan handlare i Tyskland eller annan handlare i Europa. Men där finns också register så det går nog att spåra hela kedjan.

Palmegruppen har aldrig begärt att få kopiera handlingarna i Lexnes register och säkra dem för framtiden.

– Det kan man ju tycka är konstigt men jag har samtidigt alltid varit behjälplig och varit tillgänglig. Jag har sparat allt.

Lexne arbetar i dag med specialeffekter för film, tv och teater.

En som samarbetat med Lexne och också har erfarenhet av lyckade vapenkartläggningar är Sonny Björk, Palmegruppens tidigare vapenexpert.

Året var 1992, en fiskare hittade vapnet av en slump och spåren skulle leda fram till Lasermannen John Ausonius.

Lasermannen hade köpt en revolver i Sydafrika och försökt fila bort serienumret.

– Vi lyckades etsa fram numret och vapnet kunde då kopplas till Lasermannen via serienumret, berättar Sonny Björk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag