Siavash Faizi, 17, kom till Sverige för fyra år sen. "VI blir fett rädda" säger han. Foto: Johanna Rapp
Siavash Faizi, 17, kom till Sverige för fyra år sen. "VI blir fett rädda" säger han. Foto: Johanna Rapp
Bashir Meri kom till Sverige för bara tre månader sen "Vi har flytt krig. Man måste hjälpa varandra, oavsett var man kommer ifrån" Foto: Johanna Rapp

Bashir Meri kom till Sverige för bara tre månader sen "Vi har flytt krig. Man måste hjälpa varandra, oavsett var man kommer ifrån"

 Foto: Johanna Rapp

"Han är så rädd att han vill lämna landet"

Publicerad

De flydde krig och lämnade sina familjer i hemlandet.

På fredagskvällen var de måltavla för rasistmobben som var på jakt efter ensamkommande barn vid Sergels torg.

– En ensamkommande är så rädd att han vill lämna Sverige och åka till ett annat land i Europa, säger Juma Lomani, ordförande för det afghanska riksförbundet.

Förra året kom över 35000 ensamkommande barn till Sverige, varav 23 000 är afghaner.

I mitten av januari pekades särskilt afghanska flyktingungdomar ut i polisens rapport för att ha utsatt unga flickor för övergrepp i samband med ”We are Sthlm”-festivalen i Stockholm. En kartläggning av anmälningarna visade att endast i fyra av 30-talet anmälningar var afghanska ungdomar utpekade.

Det här har skrämt upp afghanska tonåringar som känner sig utpekade som etnisk grupp, berättar Juma Lomani från afghanska riksförbundet Shahmama and Salsal National Association (SASNA.

– Utpekandena mot ensamkommande har lett till att rasisterna attackerar folk, säger han.

Utvecklingen gör honom bekymrad.

– Det är väldigt oroväckande att ungdomar som flyr från krig och elände och åker till Sverige för att känna sig trygga, också här kan attackeras av rasister, säger Juma Lomani med anledning av fredagens attack vid Platten vid Centralen i Stockholm.

"Är så rädd"

En stor mobb med maskerade män var på jakt efter ensamkommande flyktingbarn, enligt polisen. Vittnen har berättat hur gärningsmännen skrek rasistiska ord och misshandlade alla mörkhyade kvinnor och män som de kom åt.

Under lördagen tog en ensamkommande afghan kontakt med Juma Lomani. Pojken vill lämna Sverige efter den senaste tidens debatt om afghanska barn och fredagens rasistiska attentat.

– Han är så rädd, säger Juma Lomani.

Han kom själv som ensamkommande för drygt tolv år sedan och vet vad de afghanska barnen har gått igenom att för ta sig hit.

– Självklart är jag rädd och orolig att det här kommer att eskalera och att folk kan bli misshandlade och skadade av det här. Många ensamkommande vill känna sig trygga och har inget att göra med det som skrivs om, men de blir ändå måltavlor bara för att de är ensamkommande, säger Juma Lomani.

"Blir fett rädda"

Under gårdagen fick flera HVB-hem i Stockholm order om att inte låta barnen gå ut på grund av rädsla för nya attacker, enligt uppgift. Barnen är själva rädda för att gå ut.

– Vi blir fett rädda, säger Siavash Faizi, 17, som kom som ensamkommande från Afghanistan för fyra år sen.

Den jämngamle Bashir Meri som också är från Afghanistan kom för bara tre månader sedan. Han har fortfarande inte fått en skolplats på grund platsbrist.

– Vi har flytt krig. Man måste hjälpa varandra, oavsett var man kommer från, säger han.

Juma Lomani berättar att oron gjort att många barn inte vågar gå ut ensamma och att flera missar viktiga aktiviteter och skolan.

– De ser sig själva som utpekade. De är rädda för att gå och vara fria som de vill vara, säger han.

Vad har du för budskap till myndigheter och allmänheten?

– Att myndigheterna inte pekar ut grupper och ensamkommande, att man inte benämner dem som gatubarn. De här barnen behöver skydd. De behöver hjälp och resurser från myndigheter och staten, inte att bli utpekade så att rasisterna attackerar dem, säger Juma Lomani.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida