Haag i Nederländerna har förbjudit tiggeri

Publicerad

Många butiksägare i staden är nöjda med förbudet, men kritikerna menar att problemet bara flyttas.

– På en vecka var de borta. Vi vet inte var de är nu – kanske i Sverige, säger Paul Corten, ordförande för företagareföreningen i Haag, i SVT:s "Agenda" som sänds i kväll.

Frågan om ett förbud mot tiggeri har kommit att diskuterats den senaste tiden. Cecilia Magnusson, moderat riksdagsledamot, är en av dem som vill förbjuda gatutiggeri i Sverige har hon bland annat skrivit i en debattartikel i Dagens Nyheter.

I nederländska Haag är det verklighet. SVT Agenda berättar i kvällens program om att företagarföreningen Haag drev på för en lag mot tiggeri. Enligt Paul Corten ansåg både affärsidkare och boende i staden att tiggeriet till slut blev ett för störande inslag i stadsbilden.

– Längs bara ett par hundra meter på den här gatan kunde det vara tre tiggare som sade ge mig pengar, ge mig pengar, ge mig pengar, säger Paul Corten, ordförande för företagareföreningen i Haag i Agenada.

"Försöker göra problemet osynligt"

Ett av argumenten för att införa ett förbud var att den nederländska polisen ansåg att det förekom organiserat tiggeri med kopplingar till kriminella gäng.

Men förbudet får kritik.

– Man försöker bara göra problemet osynligt så att folk inte behöver tänka på det, säger Samara Jones på organisationen Feantsa i Bryssel som stöder hemlösa.

Men enligt Paul Corten är butiksägarna i Haag nöjda och han har en teori om vart tiggarna de har flytt.

– På en vecka var de borta. Vi vet inte var de är nu – kanske i Sverige, säger han i SVT Agenda.

 

Fotnot: Agenda sänds på söndag klockan 21.15 i SVT2.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag