Polisprofessorn Leif GW Persson säger sig vara övertygad om att svensk säkerhetstjänst fått tips från utländska kolleger om Rakhmat Akilov före dådet.Polisprofessorn Leif GW Persson säger sig vara övertygad om att svensk säkerhetstjänst fått tips från utländska kolleger om Rakhmat Akilov före dådet.
Polisprofessorn Leif GW Persson säger sig vara övertygad om att svensk säkerhetstjänst fått tips från utländska kolleger om Rakhmat Akilov före dådet.
"Jag är fullkomligt övertygad om att Säpo fått tips om den här göken", säger Leif GW Persson. Foto: Simon Hastegård"Jag är fullkomligt övertygad om att Säpo fått tips om den här göken", säger Leif GW Persson. Foto: Simon Hastegård
"Jag är fullkomligt övertygad om att Säpo fått tips om den här göken", säger Leif GW Persson. Foto: Simon Hastegård
Anders Thornberg, Säpo. Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅNAnders Thornberg, Säpo. Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Anders Thornberg, Säpo. Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN

GW säker: Säpo fick tips om Akilov – före dådet

Publicerad

Säpo hade underrättelseuppgifter om terrormisstänkte Rakhmat Akilov, men de lades åt sidan.

Uzbekiska myndigheter hävdar att de skickat vidare information om IS-koppling och till och med efterlyst Akilov internationellt.

Leif GW Persson säger sig ha fått liknande information - och tror på den:

– Mina sagesmän hävdar bestämt att ryska säkerhetstjänsten kontaktade den svenska år 2015 och då ville ha Akilov utlämnad till Ryssland för misstänkt samröre med islamistiska terrorister, säger polisprofessorn.

Expressen har kartlagt säkerhetstjänsternas påstådda spår efter Akilov inför den dödliga attacken på Drottninggatan.

Kort tid efter terrordådet gick Säkerhetspolisen, Säpo, ut och berättade att myndigheten under förra året fick underrättelseuppgifter om Rakhmat Akilov - men att de inte gick att belägga. Säpochefen Anders Thornberg har förklarat varför uppgifterna inte ledde till att Akilov kunde stoppas i tid:

– Det stämmer att det funnits enstaka underrättelseuppgifter som vi fick in under 2016. Vi får massor med sådan information. När vi fick den informationen så kontrollerade vi den, vi arbetade igenom den, och det fanns inget belägg för de uppgifterna som fanns. Vi hade inget att gå vidare på, sade han i SVT:s program "Agenda" två dagar efter terrordådet på Drottninggatan.

Leif GW Persson övertygad om att Säpo fått tips

Dagarna efter lastbilsattacken på Drottninggatan har uzbekiska företrädare, både öppet och dolt, spridit uppgifter om Rakhmat Akilov. I mitten av förra veckan kunde den ryska nyhetsbyrån Interfax berätta att Akilov, enligt anonyma källor inom uzbekiska rättsväsendet, skulle ha efterlysts av Uzbekistan i februari i år.

"Jag är fullkomligt övertygad om att Säpo fått tips om den här göken", säger Leif GW Persson.Foto: Simon Hastegård

Polisprofessorn Leif GW Persson säger sig vara övertygad om att svensk säkerhetstjänst fått tips från utländska kolleger om Akilov före dådet:

– Jag är fullkomligt övertygad om att Säpo fått tips om den här göken. Mina sagesmän hävdar bestämt att ryska säkerhetstjänsten kontaktade den svenska år 2015 och då ville ha Akilov utlämnad till Ryssland för misstänkt samröre med islamistiska terrorister, säger han till Expressens Christofer Brask.

– Det här förnekade Thornberg (Säpochefen, reds anm.) bestämt i "Agenda" för drygt en vecka sedan. Jag känner den pojken och jag tror inte att han är så dum att han sitter och ljuger. Det är fullt möjligt att Thornberg inte känner till det, säger GW Persson och tillägger:

– Det här är kanske inget det finns papper på, utan det har troligen skötts via informella kontakter. Det är i varje fall inget papper någon kommer att hitta.

Från ryskt håll avböjer man att kommentera Leif GW Perssons uppgifter:

"Ambassaden avstår från att kommentera", skriver Liudmila Klimenkova, förstesekreterare vid ryska ambassaden i Stockholm, i ett mejl till Expressen.

Säpochefen Anders Thornberg i SVT:s Agenda två dagar efter terrordådet i Stockholm.

Europol har en lista

Uzbekistan ingår, med 189 andra länder, i det världsomspännande polisiära Interpolnätverket. Genom Interpol kan länders polismyndigheter efterlysa personer - och efterlysningarna skickas då vidare till alla medlemsländer inom Interpol.

Expressen har tagit del av de personer med uzbekisk bakgrund, eller som anmälts av den uzbekiska polisen, som nu är efterlysta. Bland de 78 granskade personerna finns elva som på olika sätt är efterlysta för terrorism - i alla fall enligt de efterlysande myndigheterna i Uzbekistan, Ryssland och Tadzjikistan. Några av dem kopplas till "religiös extremism" och för att illegalt ha lämnat Uzbekistan. Men ingen av dem stämmer in på hittills kända uppgifter om Rakhmat Akilov, eller hans alias Rahmatjon Kurbonov.

I ett skriftligt uttalande till Expressen betonar dock Interpol att anmälande medlemsland kan be om att efterlysningen inte ska offentliggöras - vilket innebär att den lista som Expressen kunnat gå igenom inte behöver vara heltäckande.

Expressen har tagit del av de personer med uzbekisk bakgrund, eller som anmälts av den uzbekiska polisen, som nu är efterlysta. Bland de 78 granskade personerna finns elva som på olika sätt är efterlysta för terrorism.

Magnus Ranstorp, forskningschef vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, berättar att det också finns ett antal andra listor än Interpols som kan användas för att efterlysa personer:

– Det finns listor på dem som varit i Syrien. Europol har en lista. Så det finns lite olika listor och alla är inte publika heller. Det vore bra om någon kunde precisera vilken lista eller organisation som det här gått igenom, säger han.

 

LÄS MER: Leif GW Persson sågar Dan Eliassons terrorutredning

 

EU-länder kan sätta upp efterlysta personer på en lista som offentliggörs av Europol. På den listan återfanns exempelvis Salah Abdeslam, en av terroristerna bakom attacken i Paris för ett år sedan, under tiden då han var på fri fot innan han greps i en lägenhet i Brysselkommunen Molenbeek fyra dagar före terrordådet i Bryssel.

Rakhmat Akilov inte på den aktuella listan

På den nu aktuella listan - som innehåller ett drygt 50-tal namn - återfinns inte Rakhmat Akilov. Jan Op Gen Oorth på Europols högkvarter i nederländska Haag skriver i ett mejl till Expressen: "Så vitt jag känner till, så var den misstänkte terroristen från attacken i Stockholm inte med på listan."

I underrättelseuppgifterna som Interfax tog del av i förra veckan finns också påståenden om att Akilov 2015 ska ha försökt ta sig in i Syrien via Turkiet för att ansluta sig till IS. Han ska då ha gripits och deporterats från Turkiet till Sverige, enligt Interfax källor.

I de handlingar som finns tillgängliga från Migrationsverket och Migrationsdomstolen framskymtar inga uppgifter om att Akilov ska ha deporterats från Turkiet till Sverige. I utredningen uppgav Akilov - som då gick under namnet Rahmatjon Kurbonov - att han fick hjälp att ta sig från Uzbekistans grannland Kazakstan till Ryssland där polis ska ha tagit hans pass. Sedan ska han med hjälp från sin bror och via länder som Ukraina, Tyskland och Danmark ha tagit sig till Sverige genom att lifta med lastbilar. Resan ska ha kostat ungefär 1000 dollar.

Men Migrationsdomstolen satte liten tilltro till Akilovs berättelse och avfärdade hans beskrivning av hur han tog sig till Sverige som "vag och detaljfattig". Akilovs otydliga och föränderliga berättelse bidrog till att han fick avslag på sin asylansökan.

Magnus Ranstorp: "På vilket sätt ingick han i IS?"

Expressen har frågat Madeleine Käärik, som var Akilovs juridiska ombud under asylprocessen, om uppgifterna om att hennes klient deporterades från Turkiet till Sverige:

– Vi har tystnadsplikt. Jag kan varken bekräfta eller dementera uppgifter vad gäller hans asylskäl i sak, säger hon.

Faksimil från Reuters.

I fredags sa Uzbekistans utrikesminister Abdulaziz Kamilov att uzbekiska myndigheter före terrordådet lämnat uppgifter om Rakhmat Akilov, via en västlig mellanhand, till Sverige. Enligt Kamilovs uppgifter, som publicerats av Reuters, ska Akilov ha rekryterats av IS efter det att han lämnat Uzbekistan för Sverige. Akilov ska också ha använt chattjänster på nätet för att uppmana andra att åka till Syrien för att slåss för IS.

Terrorismforskaren Magnus Ranstorp efterfrågar fler konkreta uppgifter - som tydligare tidsangivelser, geografiska platser och utpekbara kontakter - från uzbekiskt håll för att man ska kunna bedöma trovärdigheten i utrikesministerns påståenden:

– På vilket sätt ingick han i IS? Vilka var hans kontakter? Det vill säg kontrolluppgifter som går att verifiera på något sätt, säger han.

Terrorismforskaren Magnus Ranstorp efterfrågar fler konkreta uppgifter från uzbekist håll för att man ska kunna bedöma trovärdigheten i Uzbekistans utrikesministers påstående.Foto: Christian Örnberg

Oavsett riktigheten i uppgifterna, vilket syfte har Uzbekistan av att förmedla den här bilden?

– De kan ha ett syfte i att göra den här kopplingen. Den främsta är att islamistgrupper utgör ett mycket allvarligt säkerhetshot, inte bara mot Uzbekistan utan också närliggande regimer. De har agerat väldigt repressivt mot de här grupperna och kan peka på detta och säga: Vad var det vi sa? De här grupperna är farliga, säger Ranstorp och tillägger:

– Det är nästan ett reflexmässigt sätt som de bara säger att det här är IS och därför måste vi ta det på allvar.

Ambassaden väntar på officiell information

En ambassadtjänsteman vid den uzbekiska beskickningen i Berlin, som är den närmsta uzbekiska ambassaden till Sverige, säger till Expressen:

– Vi väntar på officiell information. Vi har ingen information från den svenska polisen, säger tjänstemannen som inte vill uppge sitt namn.

Tjänstemannen vill inte heller utveckla uppgifterna från Uzbekistans utrikesminister om att de, via en mellanhand, ska ha varnat Sverige om Akilov:

– Det finns ingen ytterligare information.

Rakhmat Akilov.

På Expressens frågor om underrättelseuppgifterna från uzbekiska företrädare och uppgifterna om Rysslands säkerhetstjänst skriver Säpos presschef Nina Odermalm Schei i ett mejl till Expressen:

"Den man som misstänks för terroristdådet på Drottninggatan förekom fram till den 7 april 2017 inte i några aktuella ärenden hos Säkerhetspolisen. Under 2016 förekom enstaka uppgifter om honom i vårt underrättelseflöde. Säkerhetspolisen följde upp och arbetade med uppgifterna, men dessa gick inte att belägga."

Odermalm Schei fortsätter:

"Efter terroristdådet på Drottninggatan har det varit många olika uppgifter och även rykten i omlopp. Uppgifterna kommer från olika källor, har olika syften och sprids i olika forum. Säkerhetspolisen kan inte kommentera alla de uppgifter som florerar, det ligger i en säkerhetstjänsts natur att vi inte kan göra det. Vi har ett fortsatt nära samarbete och informationsutbyte med Polismyndigheten samt med övriga nationella och internationella samarbetspartners, däribland Europol."

Relaterade ämnen

Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag