Gunilla Porsvant i Vingåker fyllde 65 år i oktober men har inte råd att gå i pension.
Gunilla Porsvant i Vingåker fyllde 65 år i oktober men har inte råd att gå i pension.

Gunilla, 65, har inte råd att gå i pension

Publicerad

Hälften av alla kvinnor som går i pension de kommande åren kommer att få det som förr kallades fattigpension.

Det innebär mellan 5 000 och 8 000 kronor att leva på varje månad.

- Det är pensioner som det är svårt att klara sig på - om du inte eldar med ved och äter gröt förstås, säger Maria Hemström Hemmingsson, huvudsekreterare i delegationen för jämställdhet i arbetet.

Gunilla Porsvant i Vingåker fyllde 65 år i oktober men hade inte råd att gå i pension. Nu räknar hon med att jobba i ytterligare två år.

- Jag jobbar på kommunen dagtid och för ett försäljningsföretag på kvällarna. Jag måste för att kunna ha kvar huset, säger hon.

Hon var föräldraledig under många år, medan hennes dåvarande man jobbade. Men eftersom det gamla pensionssystemet gällde då, som baserades på de 15 bästa yrkesåren, var hon inte orolig.

- Jag hade räknat ut att jag skulle få ihop 15 bra år, med det systemet skulle jag ha fått en bra pension. Det är så orättvist att det gjordes om retroaktivt, folk gör livsprognoser och vi som var hemma med barn hade räknat på ett helt annat sätt, säger Gunilla Porsvant.

Måste sälja huset

Hon kommer ta ut sin tjänstepension på fem år, då får hon 15 000 före skatt de åren. Och 10 000 åren efter det.

Hon måste sälja huset när hon går i pension. Och är orolig för att bli sjuk eftersom hon inte skulle ha råd att låta katten och hunden vara på pensionat i så fall.

- Mest oroar jag mig för att inte kunna ha kvar hunden. Han är så gammal och kan inte omplaceras.

- Det finns många 40-talister som har bra pension. Men det är de som inte har varit hemma med barn, männen i vår generation, säger hon.

Enligt pensionsåldersutredningen som lämnade sitt betänkande till regeringen den 9 april i år kommer hälften av alla kvinnor som går eller har gått i pension under 2012 och 2013 få så låga pensioner att de har rätt till garantipension, något som bland annat tidningen DagensETC rapporterat om.

"Många av dem var hemma"

- Det är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att fyrtiotalisterna som går i pension nu är inte en generation av hemmafruar, det här är kvinnor som har arbetat en stor del av sina yrkesverksamma liv, säger Maria Hemström Hemmingsson, huvudsekreterare i den av regeringen tillsatta delegationen för jämställdhet i arbetet.

- Många av dem var hemma några år när barnen var små, de arbetade deltid i perioder och många av dem har haft låglönejobb.

Enligt henne innebär det att hälften av alla kvinnor som går i pension nu kommer få leva på mellan 5 000 och 8 000 efter skatt - mindre pengar än vad en student har att röra sig med.

- Det är pensioner som det är svårt att leva på - om du inte eldar med ved och äter gröt, säger hon.

Inte bättre på sikt

Och det ser inte bättre ut inför framtiden, eftersom kvinnors livsinkomster fortsätter vara lägre än mäns. Kvinnor som är födda på 1970-talet kommer sannolikt bara att ha 80 procent av männens pension.

- Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder men trots det jobbar tre av tio kvinnor deltid, kvinnor tar ut majoriteten av all föräldraledighet och gör majoriteten av allt obetalt hemarbete, säger Maria Hemström Hemmingsson.

 

Oroar du dig över din pension? Kontakta oss på fattigpension@expressen.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag