Grisar åt på död gris

Publicerad
Uppdaterad
Nästan alla grisgårdar bryter mot djurskyddslagen. Det hävdar organisationen Djurrättsalliansen som har undersökt hundra av landets anläggningar.
På en av gårdarna stod djuren och åt på en död gris.
- Det här är oacceptabelt på alla sätt, säger Johan Beck Friis på Sveriges veterinärförbund till SR Ekot.
Djurrättsalliansen har besökt cirka hundra grisgårdar de senaste två åren. På 94 av dem hittade organisationen brister – som man nu har polisanmält.
– Det var döda djur som hade legat i boxarna länge, skadade och sjuka djur. Många gårdar var smutsiga och nästan alla grisar hade för lite halm, säger Lena Lindström på Djurrättsalliansen till Expressen.se.

"Otillåtet och oacceptabelt"

På en gård i Blackstaby, som tillhör Swedish Meats ordförande Lars Hultström, filmade Djurrättsalliansen grisar som tuggade på en död gris. SR Ekot har tagit del av materialet och kontrollerat att filmen är autentisk.
Johan Beck Friis på Sveriges veterinärförbund reagerar starkt på bilderna.
– En död kropp innehåller ju massa bakterier som sedan kan spridas till levande djur som äter på det här. Den här grisen skulle ha tagits bort för länge sen. Den skulle ha behandlats och separerats redan innan den dog. Det här är otillåtet och oacceptabelt på alla sätt, både hygieniskt och djurskyddsmässigt, säger Johan Beck Friis till SR Ekot.

"Äter på varandras svansar"

På var femte gård har djurrättsorganisationen hittat fixerade suggor – grisar som står i ett så litet bås att de inte kan vända sig om.
– Det är inte tillåtet enligt svensk lag, annat än tillfälligt då suggan har grisat och det finns risk för att hon ska ligga ihjäl grisarna, säger Johan Beck Friis till Expressen.se.
Enligt Djurrättsalliansen har många av djuren beteendestörningar. På hälften av gårdarna förekommer svansbitning.
– Det kan nog stämma. Svanssbitning är ett ganska klassiskt symptom på att grisar är understimulerade och stressade. Därför har vi krav på strömedel i boxarna, för att ge sysselsättning. Grisar har ett naturligt behov av att böka, annars kan de börja bita på döda grisar och inredning, säger Johan Beck Friis.

"Sticker i luftvägarna"

På mer än hälften av anläggningarna har organisationen noterat att luften sticker i luftvägarna när man kommer in i stallet.
– Om ammoniakhalterna är för höga känns det irriterande för luftvägarna. Därför ska man ha ordentligt med ventilation och rena boxar.
Johan Beck Friis säger att Djurrättsalliansens uppgifter inte liknar den bild han själv har av svensk grisskötsel.
– Generellt sett är inte det här min bild av hur svensk grishållning ser ut, säger han – men medger att han inte brukar göra oanmälda besök.
Djurrättsalliansen har tagit sig in på gårdarna utan att först informera ägarna. Men om stallarna varit låsta har de inte gått in.
– De här anläggningarna är ofta tomma på folk. Det här känns som en liten överträdelse jämfört med det vi har hittat, säger Lena Lindström på Djurrättsalliansen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag