Den 28-årige flyktingen häktades i oktober förra året vid Södertörns tingsrätt i Stockholm. Foto: Roger Vikström
Den 28-årige flyktingen häktades i oktober förra året vid Södertörns tingsrätt i Stockholm. Foto: Roger Vikström

Gripen 28-årig syrier åtalas för folkrättsbrott

Publicerad

Den 28-årige syriske medborgare som häktats i Sverige misstänkt för att ha utsatt en man i Syrien för tortyrliknande misshandel åtalas även för folkrättsbrott.

Efter att han gripits hittade utredarna filmer som visar blodiga avrättningar.

28-åringen greps av svensk polis när han var på väg tillbaka till Syrien.

Åtalet kan vara det första i Sverige mot en av de asylsökande från Syrien som misstänks ha begått folkrättsbrott eller som misstänks ha deltagit i terrorhandlingar under det pågående inbördeskriget i Syrien.

- Såvitt jag vet finns det inget liknande åtal sedan tidigare, uppger kammaråklagare Henrik Söderman vid internationella åklagarkammaren i Stockholm.

Förundersökningen mot mannen är färdig men åklagaren måste också ha regeringens tillstånd att väcka åtal när det gäller fall där brott begåtts utomlands av en utländsk medborgare.

I går gav regeringen klartecken efter att Justitieminister Morgan Johansson dragit ärendet under regeringssammanträdet.

- Jag kommer att åtala honom för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel, säger Henrik Söderman.

Expressen har tidigare avslöjat bakgrunden till att mannen greps och senare häktades.

Bevisläget mot honom är smått unikt. Åklagaren har kommit över en kort mobilfilm där mannen både syns och hörs när han utsätter en fastbunden man för en tortyrliknande misshandel.

Hur kom ni över filmen?

- Det vill jag just nu inte närmare kommentera, säger Henrik Söderman.

Mannen kom till Sverige från Syrien hösten 2013 och fick senare asyl. Han avslöjade ingenting under asylprocessen som fick Migrationsverket att ana misstankar om han skulle kunna ha begått folkrättsbrott eller utfört tortyr.

Inte heller Säpo reagerade när mannen ansökte om asyl.

Det förvånar inte Magnus Norell, forskare med inriktning på Mellanöstern och terrorism

- Detta fall belyser det faktum att Sverige inte har resurser för att kontrollera alla som kommer hit. Utan tipset hade han väl förmodligen klarat sig. Det är ingen kritik mot polisen, utan visar bara att systemet inte klarar att korrekt hantera antalet som kommer hit, säger Magnus Norell.

Cirka tio månader efter att 28-åringen fått permanent uppehållstillstånd kom svenska myndigheter över mobilfilmen som visar hur han misshandlar och torterar den fastbundne mannen. Tortyren ska enligt förundersökningen ha skett någon gång mellan den 1 maj och 31 juli i Syrien.

Gripandet fick ske snabbare än vad åklagaren tänkt. Det visade samtidigt som man fick filmen att mannen var på väg att lämna Sverige och återvänds till Syrien.

- Det stämmer, säger Henrik Söderman.

Har ni någon uppfattning om vad han planerade att göra i Syrien?

- Ingenting som vi kan bevisa, säger Henrik Söderman.

Har 28-åringen försökt rekrytera andra i Sverige att resa till Syrien för att strida?

- Vi har tänkt tanken men det är ingenting som gått att leda i bevis, säger Henrik Söderman

28-åringen kommer ursprungligen från ett område i Syrien där människorättsorganisationer slagit fast att det bland annat förekommit massavrättningar och tortyr av civilbefolkningen. Hans flykt till Sverige sammanföll med att terrorgruppen IS, Islamiska staten och andra jihadist-grupper tvingades tillbaka i området.

Det var till det området han planerat återvända, enligt uppgift till Expressen.

- Jag skulle säga att detta fall är en bra illustration till hur enkelt det är att använda Sverige som reträttplats. Det faktum att vi förhållandevis snabbt ger uppehållstillstånd har spridit sig och definitivt ökat på antalet asylsökande. Om du dessutom får permanent uppehållstillstånd kan du ju använda det och åka fram och tillbaka, säger Magnus Norell.

Efter gripandet fick utredarna tillgång till andra filmer. På sitt Facebook-konto hade mannen lagt ut videoklipp som visar extremt våldsamma och blodiga avrättningar.

Den uppgiften vill Henrik Söderman inte kommentera innan åtal väckts.

28-åringen har medgett att det är han som syns och utför misshandeln av mannen men hävdar att han handlat under tvång.

Advokat Magnus Strömbäck som företräder mannen har tidigare sagt till Expressen att 28-åringen bestrider straffansvar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag