Foto: Yves Logghe/AP
 Foto: Yves Logghe/AP

Grekland får vänta
på sitt nya nödlån

Publicerad

Greklands ledare säger att de nått en överenskommelse - men de får vänta på sina nya livsnödvändiga lån.

Eurozonens finansministrar kräver att tre villkor uppfylls innan de ger grönt ljus för ett andra stödpaket.

I går kom de äntligen överens. Den grekiska regeringen meddelade bara timmar innan eurozonens finansministrar skulle mötas i Bryssel i går att de enats med inspektörer från EU, Europeiska Centralbanken (ECB) och Internationella Valutafonden (IMF) om de kraftiga nedskärningar som krävs för att nya nödlån ska betalas ut.

Men det hjälpte inte. Finansministrarna var inte beredda att ge klartecken för det nya paketet på minst 130 miljarder euro.

Tre villkor

Långivarna litar helt enkelt inte på att Grekland kommer att genomföra de åtgärder de utlovar. Euroländerna vill därför se tre villkor uppfyllda innan det blir någon utbetalning.

Först och främst måste det grekiska parlamentet godkänna uppgörelsen i en omröstning på söndag. Dessutom måste regeringen ta fram utgiftsminskningar på 325 miljoner euro som ska vara klara senast på onsdag, därefter ska eurozonens finansministrar åter mötas och fatta ett formellt beslut.

- För det tredje måste de politiska ledarna ge starka försäkringar om att åtgärderna kommer att genomföras, oavsett hur det går i valet i april, säger eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker.

– Dessa tre element måste vara på plats innan vi kan fatta beslut.

Den grekiska finansministern Evangelos Venizelos gick under natten till angrepp mot sin politiske rival, den konservative Ny demokratis ledare Antonis Samaras, som enligt Venizelos bär en stor del av skulden till eurozonens tvekan till att lita på Grekland.

- De (konservativa) måste bestämma sig för om de vill stanna i eurozonen, och de måste säga detta tydligt, säger Venizelos sedan mötet med eurozonens finansministrar, där han deltog, var avslutat.

Enligt Venizelos har Samaras ännu inte godkänt det åtstramningspaket som den grekiska koalitionsregeringen försökte att ta fram i onsdags kväll och torsdags natt.

Tålamodet med Greklands oförmåga att genomföra utlovade åtgärder är på upphällningen i finansministerkretsen och övervakningen på plats i Aten kommer nu att förstärkas. Där finns redan experter som stöd på till exempel finansdepartementet, men nu kommer det att skickas folk för att bland annat se till att skatter drivs in, att skatteadministrationen byggs upp och att privatiseringar genomförs.

Ett tyskt förslag om att sätta in pengar på ett spärrat konto övervägs också, så att avbetalningar på de enorma skulderna alltid ska prioriteras.

Sanering

En viktig del i saneringen av de grekiska statsfinanserna är att privata banker "frivilligt" går med på skuldnedskrivningar på runt 100 miljarder euro. Tanken är att Greklands statsskuld då ska krympa från 160 till 120 procent av BNP till 2020.

Enligt EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn är en uppgörelse med bankerna "praktiskt taget klar".

Grekland måste ha pengarna senast den 20 mars för att kunna lägga om lån på 14,4 miljarder euro och inte gå i konkurs. Han får nu åka tillbaka till Aten för att förmå parlamentsledamöterna att snabbt godkänna kraftiga nedskärningar, exempelvis sänkta löner, genomgripande reformer av arbetsmarknaden, privatiseringar och uppsägningar i den offentliga sektorn.

Han kommer också att mötas av en två dagar lång strejk och ett växande missnöje med nya åtstramningar

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag