Ett år före valet frågar Expressen ut partiledarna - en efter en. Här intervjuar Karl-Johan Karlsson och Christian Holmén Göran Hägglund. Foto: Robban Andersson
Ett år före valet frågar Expressen ut partiledarna - en efter en. Här intervjuar Karl-Johan Karlsson och Christian Holmén Göran Hägglund. Foto: Robban Andersson

Göran Hägglund: "Jag tänker inte ta stryk i någon stor fråga"

Publicerad
Uppdaterad
Svininfluensen har skördat sitt första dödsoffer i Sverige. Har Sverige beredskap om den slår till med kraft i höst?
– Så god beredskap som man kan ha. 
Har ni på socialdepartementet mött många frågor kring svininfluensan?

– Ja. En del enkla medicinska, sedan finns det ju massor av svåröverblickbara konsekvenser. Vad händer om hälften av barnomsorgspersonalen och skolpersonalen slås ut? Om de som distribuerar livsmedel blir sjuka? Men vi har haft tillfälle att planera för det här tidigare, i händelse av den så kallade fågelinfluensan.
Kristdemokraterna har klagat på att ni får för lite utrymme. Men du är socialminister och din partikollega Maria Larsson folkhälsominister. Ni kommer att få mycket uppmärksamhet i höst i samband med svininfluensan. Kan det ge partiet det medieljus ni behöver för att lyfta opinionssiffrorna?
– Ja, så kan det vara. Men skulle du ställa frågan så här i stället: ”Är svininfluensan önskad?” är svaret nej, för det här kommer att innebära att väldigt många människor blir sjuka.
Är du personligen orolig för svininfluensan?
– Nej, i jämförelse med väldigt många risker vi tar varje dag, när vi går ut på gatan eller sätter oss i bilen så är det klart att den är ganska liten. Men vi vet att människor kommer att dö. Det här är en ny faktor som har kommit in, därför så upplevs det naturligtvis, och är, ett hot

Ni fick igenom ert vallöfte om vårdnadsbidrag, och nu har en tredjedel av landets kommuner valt att genomföra bidraget. Är du nöjd?

– Jag är nöjd med att vi har fått igenom beslutet, för det är ju ett genombrott i en tid när vi har, efter decennier av en allt hårdare styrning av familjerna, ändå skapat en reform som skapar ett större mått av frihet, en större möjlighet för familjerna att  forma sina liv som de vill och själva avgöra vad som är bäst för de egna barnen. Men det finns mycket mer att göra på familjepolitikens område, för att öka familjernas möjligheter att bestämma mer om hur de vill ha det.
Går det att fortsätta driva vårdnadsbidrag på en nationell nivå?
– Ja, det är ju det ställningstagande som partiets stämma gjorde, att det borde vara ett nationellt system som gör att också kommuner där man har en politisk majoritet som inte vill lämna över makten till föräldrarna själva inte ska kunna stå i vägen för detta, utan att vi borde ha en ordning som gäller i varje kommun.
Ni vill också genomföra, eller införa, en civilkuragelag, som säger att man ska bli skyldig att ingripa om en medmänniska befinner sig i nöd. Hur går det med det förslaget?
– Vår idé är ju att du och jag inte skulle tveka att gripa in om en människa befann sig i nöd av olycksfallsskäl. När det gäller våld, händer det alltför ofta att människor tittar bort och inte vill bidra. Vi tycker att skulle vara bra med en lag som sade att du och jag har en skyldighet att, efter graden av vår förmåga, göra en insats.
Men det finns ju mycket problematik kring en sådan här lag. Hur ska den praktiskt genomföras?

– Det finns ju en utredning som presenterat hur lagstiftningen skulle kunna se ut. Men själva poängen är att få en attitydförändring - att du och jag har ett ansvar för våra medmänniskor.
Men du tror att lagen i sig alltså kommer att skapa en attitydförändring i samhället?
–Ja.

En annan fråga då: Fredrik Reinfeldt tycker inte att en skattesänkning riktad mot pensionärerna, att det rimmar med arbetslinjen. Men du vill ju sänka skatterna för pensionärerna. Stödjer du inte arbetslinjen eller har du och statsministern olika uppfattningar om vad arbetslinjen är?
– Arbetslinjen är otroligt central för vårt land och för regeringens politik, det handlar om att så många människor som möjligt ska arbeta för att vi ska kunna upprätthålla det välstånd  och den välfärd vi har vant oss vid, och kanske till och med utveckla den. Jag gillar också jobbskatteavdraget. Men jag är också mycket angelägen om att vi har ett sammanhållet samhälle där inte vissa grupper tillåts sladda efter. Och jag tycker också att de här människorna är värda en skattesänkning.
Pensionärsorganisationerna PRO och SPF tycker att pension är uppskjuten lön, eftersom man betalt in till sin pension under hela livet. Håller du med?
– Det blir en lek med ord. Jag tycker inte att pensionärerna ska sladda efter de förvärvsarbetande ekonomiskt mer än vad som hittills har gjorts. Men den skillnad vi har i dag leder till att fler människor kommer i jobb. Detta leder i sin tur till att ekonomin växer starkare och snabbare. Det gör ju också att pensionerna säkras. 
Hur förklarar du för pensionärer du möter att de inte får del av jobbavdraget?

– Detta är en pedagogisk uppgift av stora mått. Men om man vänder på det och säger att om vi inte hade infört jobbskatteavdraget så hade vi haft färre människor i arbete; pensionerna hade inte haft samma utveckling som de har haft under de senaste åren.
Men kan du i alla fall lova pensionärerna en skattesänkning innan det är dags för nästa val?

– Jag kan inte föregripa det arbete som pågår, men vi har en bestämda uppfattning från kristdemokratiskt håll, att pensionärerna ska få en skattesänkning. Nu är det den sista budgeten som vi lägger under den här mandatperioden.
Men ni kan ju komma med förslag mellan budgetarna...
– Ja, det gör vi ju i regel inte, utan det är budgetarna som är till för att presentera reformer.
Det är nu eller aldrig då?
– Det här är ju den sista budgeten som vi lägger, det är den möjlighet som finns. Sedan räknar ju vi med, och hoppas på, att vi ska få folkets förtroende att fortsätta även nästa mandatperiod.
Ni har ju som parti fokus på de äldre. Riskerar det att skrämma bort yngre väljare?
– Jag tror inte det, utan jag tror att väldigt många yngre också är angelägna om att farmor och farfar har en dräglig tillvaro.

Trots flera sakpolitiska framgångar har Kd har legat kring fyraprocentspärren i opinionsmätningarna i flera år. I Demoskops mätningar var ni utanför riksdagen i mer än ett helt år i följd. Kan du helt ärligt säga att du aldrig har varit bekymrad över era dåliga opinionssiffror?

– Det är mätningen på valdagen som är intressant. Det som bekymrar är ju, och det tror jag alla partiledare skulle kunna hålla med om, att om mätningarna visar dåliga resultat under en längre tid, finns det en risk att partierna börjar resonera: ”Vad har vi gjort för fel?” och hitta syndabockar i stället för att ägna sig åt det utåtriktade arbete som är det allra viktigaste när man har tuffa tider. Men, går jag tillbaka 20-25 år i valstatistiken, så är våra opinionsmätningar som hängmattor, vi har stolparna på valdagarna och sedan går den ned igen och så upp. Så hoppas jag att det blir nästa gång också.
Så du är inte särskilt bekymrad?
– Nej, inte särskilt. Skulle det gå dåligt på valdagen kommer jag att bli väldigt bekymrad, men jag ska se till att så att det inte blir så.
Ni har kampanjat under parollen "För ett schystare Sverige". Lite senare hette det att trygghet var det nya slagordet. Ni har provat att synas mer och kommunicera er politik bättre. Men inga grepp verkat ha funkat för att få fart på siffrorna riktigt. Varför funkar det inte?
– Jag tror att folk tillmäter politiken ganska litet intresse förrän vi närmar oss valdagen. Då samlar man på sig kunskap om vad partierna har gjort och vad de vill göra. Då kommer man att kunna få betalt för det man har gjort under mandatperioden.
– Jag tror att vi har gjort väldigt mycket i mitt parti, i form av de arbetsgrupper som har presenterat nya politikreformer på område efter område, och som vi ska diskutera under hösten, och som ska landa i en lång rad nya spännande politiska förslag.

Det senaste greppet var i Almedalen, där du pratade om att partiet vänder sig till "verklighetens folk". Folk som "har familj, arbetar, tar semester och lever sina liv som folk gör mest". Sedan, några dagar senare, så gick du ut och sa att du ville höja alkoholskatten. Vet svenskarna var de har dig?
– Nej, förmodligen inte efter den artikeln, det var en av de få gånger jag blev riktigt upprörd över en vinkling i en tidning. Den här journalisten enligt min uppfattning drog en helt annan slutsats än vad jag faktiskt sa.
Vet du vad ett 80-20-förslag är?
– Ja, det är ett förslag som funkar väl mot en viss grupp men som andra är starka motståndare till. Man får en konflikt och därmed så blir skiljelinjen tydlig politiskt.
Och du tog ett sådant grepp i Almedalen, när du gick ju till angrepp mot kultureliten, medan du stod på den vanlige svenskens sida. Man kan ju tänka sig att det var 20 procent kultureliten. Är det början på en 80-20-taktik från Kristdemokraterna?

– Vi ville åstadkomma en riktig snackis. Almedalsformatet är sådant att den som står och viskar väcker inte mycket uppmärksamhet. Där får man ta i med versaler och kvällstidningsmanér för att få till stånd debatten. Och jag är väldigt nöjd, jag har fångat upp en del som väldigt många människor tänker på. Det finns väldigt många människor som känner sig främmande inför en elit som försöker tala om hur man ska leva sitt liv. Den eliten finns ju också i politiken, som alltmer vill styra människors göranden och låtanden, i stället för att låta människor göra på det sätt som de själva tycker är bäst.
 Kan vi vänta oss en rad 80-20-förslag från Kristdemokraterna inför valet 2010?
– Jag tror inte att ett partis målsättning kan vara att komma med förslag som gör vissa upprörda och andra glada. Det partiet kommer inte att lyckas så väl. Om man inte bottnar i vad man tycker är rätt, respektive fel, ja, då kommer det inte att bära.
– Men vll man förändra en opinion så är det klart att det måste finnas en konfliktyta som gör det intressant att spegla det för många människor och bli någonting som människor tvingas, eller vill, förhålla sig till. 
Och Folkpartiet har ju redan prövat detta och de tredubblade ju sina siffror, så det är väl bara att tuta och köra?
– Jo, precis, men det måste bottna i en övertygelse i någonting som man faktiskt vill åstadkomma, att bara skapa debatten utan att ha en tydlig idé om vart det ska leda, är ju inte någon långsiktig linje, men det är klart att partier är ju inte dummare än att man funderar på hur man förpackar sina förslag så att det blir en medial krok och en spännande debatt.

Din partisekreterare Lennart Sjögren skyller de dåliga opinionssiffrorna på Moderaternas dominans i alliansen. "Moderaterna har tagit åt sig all vinst som alliansen tillsammans har arbetat fram", har han sagt i Expressen. Håller du med?
– Om jag skulle vara 100-meterslöpare och andra är snabbare, går det inte att säga att det är fel på de andra utan då måste jag se till så att jag blir snabbare. Det gäller politiken också. Jag kan ändra på mig själv eller mitt parti, det är mycket svårare att ändra på andra.
Tycker du att ni syns tillräckligt?
– Jag tror knappast att du hittar en politiker som säger att "nej, nu har jag synts för mycket", drivkraften i rollen är naturligtvis att försöka vara närvarande, finnas i rätt sammanhang och föra resonemang som berör människor. Gör man inte det så blir man ju inte relevant och är man inte relevant så kommer man inte att synas.


Hur skulle du reagera om Sverigedemokraterna kom in i riksdagen?
– Med förtvivlan! Det svenska folket avgör med sina röster vilka partier som ska vara representerade i riksdagen men jag tycker att de har grundtankar som vore en skam för Sverige på 2000-talet om de kom att bli representerade i Sverige. Deras människosyn, som graderar människor utifrån etniskt ursprung till exempel, är avskyvärd tycker jag. Jag kan aldrig tänka mig att ha ett samarbete med ett sådant parti.
Ett samarbete säger du, men kan du tänka dig att vara passivt beroende av dem?

– Alltså, om vi vinner valet så vill ju jag att vi ska sitta kvar.
Ja, men om ni behöver dem med, om de får en utslagsröst?
– Ja, då blir det en möjlighet för oppositionen att tillsammans med Sverigedemokraterna rösta bort sittande regering.
Men Jimmie Åkesson har sagt att "vi aldrig kommer att samarbeta med Mona Sahlin". Han kanske väljer att vara på er sida, men ni vill inte ha honom - då sitter han där bara och tar varje tillfälle i akt. Då är ni ju hela tiden passivt beroende av honom...
– Vi har bildat en allians för att genomföra den politik som vi tror är bäst för Sverige. Vi vill fortsätta att regera, men det innebär ju aldrig någonsin att vår politik kommer att utformas av Sverigedemokraterna eller att de ges en möjlighet att styra.

Lagen om vårdval, vårdval Sverige, införs efter årsskiftet. Den innebär att alla landsting ska ha ett vårdvalssystem där vårdgivarna har fri etablering. Är det inte ett brott mot lagen om kommunalt självstyre, som till och med är inskrivet i grundlagen?
– Nej. En del hävdar ju precis som du frågar här nu att det här är ett brott mot självstyret, men jag tycker att vad vi gör är att vi ställer oss på patientens sida. Vi tar inte över en kommunal uppgift och gör den till statlig eller en landstingsuppgift och för den till statlig, utan vi ställer oss på patientens sida och säger att nu måste den enskilde patienten få en större möjlighet att välja. Pengarna följer mig och går till den vårdcentral där jag väljer att ha min kontakt.
Ni gör det för patientens skull som ni säger, men oavsett ert syfte: ni dikterar hur landstingets verksamhet ska bedrivas. Hur kan det inte vara ett brott om lagen om självstyre?
– Vad vi gör är att vi trycker ner makten ytterligare från landstinget till patienterna. Därmed har det då bedömts att detta inte är ett brott mot det kommunala självstyret.

Kritiken från oppositionen handlar om att vårdcentraler kommer att etableras där det finns många friska människor. I områden med många arbetsplatser, och inte då i områden där folk är sjuka, helt enkelt - med invandrartäta förorter och där folk är arbetslösa och så?
– Det tråkiga för oppositionen är ju då att verkligheten har dementerat detta. Under den här mandat har det hittills kommit till 21 eller 22 nya vårdcentraler. Och de här hamnar ju lika mycket i så kallade tuffa områden, som i fina.
Finns det inte risk för att storstäderna drar till så mycket etableringar att det blir problem med rekryteringar?
– Jag tror faktiskt tvärtom! Om nu en läkare får en möjlighet att själv driva det här, så tror jag att det kommer att bli attraktivt för fler läkare att bo också där det inte är så många andra människor, men där man kan trivas som yrkesperson, och få en annan typ av fritidsintresse.

Vi går över till ett för dig ett mycket kärt ämne, fastighetsskatten. Inför valet lovade ni att slopa fastighetsskatten. Enligt en undersökning som SCB gjort på uppdrag av Villaägarna så fick 220 000 husägare höjd fastighetsskatt. Vad säger du till dem som röstade på dig för att du ville slopa fastighetsskatten, men som fick höjd skatt efter valet?
–Man ska komma ihåg att nästan alla har fått en sänkt fastighetsskatt i förhållande till vad de hade tidigare. Jag kanske inte ska säga alla, men näst intill alla, har fått en sänkt skatt i förhållande till vad de hade haft, om det rödgröna gänget hade fått fortsätta. Jag tycker att det finns skäl att resonera om nästa steg. Jag tycker att vi ska ta bort hela det här taxeringsförfarandet som är lite av ett lotteri, och som kostar jättemycket pengar. De pengarna kan vi använda till annat. Jag tycker att det finns skäl att ta bort kostnaderna, den enorma beskattning som sker av ruckel och obebyggda tomter och så, som faktiskt beskattas mycket hårdare än de där det faktiskt står ett riktigt hus.
Så ditt besked till de här 220 000 husägarna är att de må ha fått högre fastighetsskatt, men vänsterblocket skulle ha höjt mer?
– Man ska komma ihåg att nästan alla har fått en sänkt fastighetsskatt i förhållande till tidigare – och i förhållande till vad de skulle ha haft om det rödgröna gänget hade fått fortsätta.
– Jag tycker att vi ska ta bort hela det här taxeringsförfarandet som är lite av ett lotteri, alltså den enorma beskattning som sker av ruckel och obebyggda tomter och så.
Men ni skulle slopa fastighetsskatten? Det har ni inte gjort.
–Det finns inget som heter så längre. 
Okej, men det heter något annat nu?
– Man ska inte glömma vad vi sa: ”avskaffa den statliga fastighetsbeskattningen, inför en låg kommunal avgift”. Det har vi gjort!

I frågan om könsneutrala äktenskap så blev ni ju överkörda av de andra allianspartierna. Tål ni ännu en stor fråga där ni inte får gehör för era åsikter i alliansen?

– Jag skulle inte säga att vi har blivit överkörda. De andra passade inte på att nappa på vårt utomordentligt kloka förslag. Vi fick ett jättestarkt stöd från stora grupper utanför politikens värld.
... den här franska varianten?
– Ja, det kan vi kalla det. Man skulle helt enkelt mönstra ut begreppet äktenskap ur lagstiftningen och kalla det giftermål. Och giftermål kan innebära att du och jag går och gifter oss. Eller att en man och en kvinna gör det. Man registrerar sig och sedan får man på det sätt som man själv önskar manifestera det genom en privat fest, genom att gå till kyrkan, moskén eller vad det nu kan vara. Det tycker jag skulle vara en lysande, elegant, och - en del skulle också säga - liberal lösning.
Men tål ni ännu en stor fråga där ni inte får gehör för era åsikter?
– Med egen majoritet skulle vi kunna göra väldigt mycket mer, men vi har fått ett stöd som i det senaste valet var 6,6 procent. Det gör att vi kan inte bestämma allt själva. Vi samarbetar. Men jag tänker inte ta stryk i någon stor, viktig fråga, för varje parti har ju, i någon mening, en möjlighet att säga nej till varje förslag som kommer. 
Men sänkta skatter för pensionärer... det är ju en sådan här fråga? 
– Det är en jätteviktig fråga!
Den tänker du inte ta stryk på då, säger du?
– Den frågan är jag fast besluten om att vi ska klara av! Men om vi börjar ställa ultimativa krav... Vi behöver föra resonemang under sansade former. Det har vi hittills lyckats bra med.

Nytt ämne: Svenska Dagbladet skrev för några dagar sedan om processen med försäljningen av Apoteket. Enligt SvD är de inblandade är belagda med munkavle och läkemedelsverket har hemligstämplat viktiga handlingar som rör försäljningen. Varför är det sådant hemlighetsmakeri kring den här processen?
– Det måste vara. Nu bryter vi upp ett monopol som har funnits sedan i början av 70-talet. Att sälja mediciner är något annat än att sälja cykelslangar eller knäckebröd, vi måste ha en mycket noggrann reglering av det här för att upprätthålla säkerheten. I det här känsliga skedet, som handlar om att vi ska sälja ett antal apotek, så måste det vara hemligt. Annars kan ju aktörerna lurpassa på varandra och lägga bud som gynnar dem, men inte med nödvändighet den marknad vi håller på att skapa. Ett mått av sekretess måste finnas.
Men en sak som har dolts i den här processen är hur stort intresset är för att köpa apotek. Finns det gott om spekulanter?
– Ja, vi har ett stort intresse och ett stort tryck. Jag tror att vi kommer att få väldigt många nya aktörer på den svenska marknaden.

Regeringen spår en arbetslöshet på över 11 procent nästa år. Vad gör Kristdemokraterna för att få ner siffran?
– Vi har nyligen presenterat ett förslag som innebär fler utbildningsplatser. Det handlar också om att sysselsätta människor så att man har lättare att komma in i arbetsmarknaden när jobben kommer tillbaka. Sedan kommer det ytterligare åtgärder i budgetsammanhang, som handlar om möjligheten att starta och driva företag. Vi jobbar för att ge mer pengar till kommunsektorn, för att kunna behålla de anställda inom sjukvården, äldreomsorgen och skolan.
Men har Kristdemokraterna några egna idéer om hur Sverige ska arbeta mot arbetslösheten?
– Massor! Mycket handlar om hur fler ska våga starta egna företag. Här har vi en lång lista på åtgärder som skulle kunna förbättra möjligheterna för många fler att ta det steget.

Man brukar ju säga att det finns två falanger i kristdemokraterna, en värdekonservativ och en socialliberal, som också rykt ihop flera gånger under de senaste åren. Är det ett problem att partiet drar i två olika riktningar?

– Jag tycker att det drar i många fler riktningar (skratt). Vi haren livaktig debatt på våra riksting och under våra större beslutande tillställningar. Ett större problem vore om alla tyckte precis samma sak, då avstannar politikutvecklingen. Högt i tak och låga trösklar - det är vad jag vill ska gälla.
Är kristdemokraterna i dag ett värdekonservativt parti eller ett socialliberalt parti?
– Vi är ett kristdemokratiskt parti. Kristdemokratin är en stark ideologisk kraft som inte bara finns i Sverige, utan i världen i stort.  Värdekonservativt är inte ett begrepp som jag använder mig av på mitt parti, utan det är ett värdeorienterat parti som, utifrån vissa bestämda värden, om människovärden, subsidiaritet och så vidare, försöker bygga ett samhälle efter bästa förmåga. Värdekonservativt - alltså - det finns personer som kallar sig värdekonservativa. De är naturligtvis välkomna i mitt parti. Men partiet är värdeorienterat!
De är välkomna, men de får inte bestämma något, sa du?
– Jodå, de får vara med och bestämma. Men när det gäller etiketten så har den bestämts.

Abortfrågan dyker ständigt upp inom Kristdemokraterna. Vill du att kvinnor som gör abort ska registreras?
– Det är en fråga som vi brottas med just nu. Utredaren, och många som jobbar på det här området, säger att det skulle finnas ett värde i en sådan här registrering. Vi behöver värdera: "Är nyttan större än det integritetsintrång som det skulle utgöra?"  Så vi återkommer!
Vill du begränsa rätten att få reda vilket kön ett foster har, för att undvika att folk ska göra aborter?
– Jag tycker att den information som blivande förälder ska få, borde vara medicinskt viktig.
Barnmorskor ska förbjudas att berätta vilket kön det är?
– Nej, inte förbjudas! Men jag tror att det vore lyckosamt om det utvecklades en praxis som innebär att vi som blivande föräldrar inte frågade en sådan sak.

Du sa i TV4 i våras att du inte tycker att det är någon bra idé att homosexuella par skaffar barn, till exempel tillsammans med ett annat homosexuellt par av annat kön. Varför inte det?
– Jag tror att barn behöver dels veta sitt ursprung. Jag tror att det ligger ganska djupt nedärvt i människan på något sätt. Man söker sitt ursprung. 
Men det är väl inte okänt för de här barnen, deras ursprung?
– Nej, men det är en väldigt viktig faktor. I vissa fall är det okänt. Det andra handlar om att jag tror att det är bra om barnen får växa upp med en man och en kvinna. I nästan alla andra sammanhang, eftersträvar vi ju en situation där det är könsblandat. Vi är lite upprörda att det är nästan bara finns tjejer eller kvinnor som jobbar på dagis och på våra förskolor, vi tror att det är bra om man får växa upp med både kvinnor och män.
RFSL:s förbundsordförande Sören Juvas säger att det är väl dokumenterat i forskning att barn till homo- och bisexuella mår precis lika bra som barn till heterosexuella. Har han fel?
– Det finns forskning som visar det och det finns forskning som visar motsatsen och min tes är väl att vet man inte exakt hur det är så är det klokt att vara försiktig.
Gud och religionen är sedan länge borta ur kristdemokraternas officiella politik. Men ni heter fortfarande Kristdemokraterna. Tror du att ert partinamn kan ha en exkluderande effekt på väljare som inte ser sig som kristna?
– Det kan det ha. Därför diskuteras partinamnet med jämna mellanrum. Men det är en varudeklaration, att våra värderingar hämtar sin näring ur den del av kristendomen som är applicerbar i politiken.
En snabb inflikning bara: Tror du själv på Gud och går i kyrkan?
– Jag tror på Gud och går i kyrkan... väldigt sällan. Mitt pendlande liv gör att väldigt mycket får stryka på foten.

I förra valet lovade ni att sänka bensinpriset, sedan har ni varit med och höjt bensinpriset i stället. Vad har du fått för reaktioner på detta från "Verklighetens folk"?
– Enbart positiva (skratt). Nej, folk har varit arga! Då hade vi på kort tid dramatiska höjningar av bensinpriset, och medföljande skattehöjningar, och för många på landsbygden med små marginaler blev det ett bekymmer. Jag sa att jag tyckte att man borde sänka bensinskatten, för människor ska ha en möjlighet att kunna försörja sig och leva på sin lön. Men det där var ju inte en bärande idé för Kristdemokraterna att vi ska ha låga bensinskatter.
– Långsiktigt tror jag att bränslepriserna kommer att öka, de innebär en orimlig belastning på vår miljö, men det måste ske på ett planerat sätt så att människor får möjlighet att anpassa sig.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag