För 20 år sedan bestämde sig Saddam Hussein för att straffa Iraks kurdiska befolkning. Attackerna kostade tusentals Halabjabor livet, och ännu i dag finns överlevande med skador.
I dag skriver författaren och grundaren av svenska kommittén för mänskliga rättigheter, Olof G Tandberg, att den internationella rapporteringen om det inträffade fördröjdes. Inte heller ställdes de ansvariga till svars.
De många offren för folkmord, massakrer och förföljelser i Mellanöstern måste få upprättelse, skriver Tandberg.
I gryningen för exakt tjugo år sedan beslöt Iraks diktator Saddam Hussein att straffa den kurdiska civilbefolkningen för brist på motståndsvilja i slutskedet av kriget mot Iran. I sexton anfallsvågor utplånade irakiskt stridsflyg genom hänsynslös terrorbombning staden Halabja i Irak nära gränsen till Iran. Över den försvarslösa befolkningen vräktes bomber proppfulla med kemiska och biologiska gifter, bland annat nervgas som dödar inom en kvart. Mellan 5 000 och 6 000 personer omkom och lika många skadades. Även de kringliggande byarna Khormani, Tawelia och Anab täcktes av en dödlig brungul matta av fosfor, senapsgas och cyanid.
Attacken ingick i Husseinregimens blodiga "blixtkrig" som provocerades fram mot det inbördes krigssargade Iran. Kriget kom att vara i åtta år och medförde fruktansvärda lidanden för den kurdiska civilbefolkningen på båda sidor av gränsen. Den femte sessionen av FN:s arbetsgrupp för Minoriteter (Genève april- maj 1999) har utförligt dokumenterat Halabja och dess gasdrabbade offer vilka inkluderade kvinnor, barn och åldringar. Saddam Husseins "kemiska cocktails" innehöll en mängd internationellt förbjudna gifter och nervgaser som saknade motmedel. Inte utan skäl kallas Halabja för "Kurdistans Hiroshima".
Nyheten om folkmordet på Halabjas civilbefolkning förtegs i det längsta. Kriget mot Iran stöddes av USA och England vilket - tragiskt nog - dämpade den internationella rapporteringen från ländernas nyhetsbyråer. Vården och hjälpen till de överlevande fördröjdes på order från den irakiska krigsmakten. Först skulle skadorna på civilbefolkningen studeras, registreras och utvärderas på order av den irakiska statens CWP (Chemical Weapon Programme). FN:s kommitté för de mänskliga rättigheter betecknar folkmordet i Halabja som den mest omfattande kemiska giftattack som utförts mot en civil befolkning i modern tid. Trots det är kännedomen om det inträffade begränsad.
Kurderna flydde Halabjas giftpestade ruiner - de flesta till byar i Iran. Många av de överlevande delar i dag besvikelsen över att inte ha getts möjligheter att få vittna mot Saddam Hussein - han hängdes enligt beslut av det irakiska presidentrådet i Bagdad på en muslimsk helgdag 30 december 2006. Diktatorns kusin och nära medhjälpare, Ali Hassan al-Majid, är som bekant fortfarande vid liv; herostratiskt känd under öknamnet "kemiske Ali". Han är bland annat huvudansvarig för utvecklingen av Saddams kemiska vapenprogram. Redan ett år före attacken mot Halabja genomförde Ali upprepade kemiska vapenattacker mot kurdiska byar i bergsområdet mellan Irak och Iran. Ali Hassan står nu i tur att avrättas - utan att stå inför rätta för sin skuld i attackerna mot kurder.
Dr Christine M. Godsen, professor vid Liverpooluniversitet och ledamot av Englands Medicinska Forskningsråd, lyckades snabbt ta sig till Halabja och kunde på plats studera långsiktiga verkningar av de kemiska vapnen mot civilbefolkningen i norra Irak. Hon var skakad över de destruktiva krafterna i vapnen som orsakade cancer, blindhet och kongenitala missbildningar. Vid ett snabbesök i Stockholm 1998 vädjade Dr Godsen om solidaritet och skyndsamt hjälparbete. De kemiska blandningarna i bombardemangen som drabbade civilbefolkningen hade inga kända motmedel. Dr Godsen vädjade till europeiska och amerikanska läkemedelsföretag att inte enbart ge forskningsstöd utan även ekonomisk hjälp åt den svårt drabbade civilbefolkningen.
Tjugo år har gått sedan våldtäkten på Halabja. Ännu i dag behöver de fattiga Halabjaborna; blinda åldringar, hostande mödrar och psykiskt skadade barn och vuxna, all hjälp de kan få. Intresset för civilbefolkningens situation har falnat eftersom världssamvetet ständigt får nya katastrofer att engagera sig i. Tragedin Halabja är en outplånlig del i det kurdiska folkets blodiga historia. Halabja är ett globalt begrepp, jämförbart med Hiroshima, och bör bedömas därefter. De många offren för folkmord, massakrer och förföljelser i Mellanöstern måste få upprättelse. Vi får aldrig glömma de grymheter som begåtts mot minoriteter som nestorianer, assyrier, armenier, yazidier, aleviter eller mot de kurder som misslyckats med lokala uppror för att värna sin kultur.
Låt oss i dag minnas Halabja!
OLOF G TANDBERG
Författare och grundare av svenska kommittén för mänskliga rättigheter 1966. för ett år sedan fick Olof Årets Hedersutmärkelse på Kurdgalan.
