Genusforskare frias från misstankar

Publicerad
Uppdaterad
Uppsala universitet friar genusforskaren Eva Lundgren från misstankar om vetenskaplig ohederlighet och ärendet läggs ned. Men de två professorer som granskat hennes forskning riktar delvis hård kritik mot hennes slutsatser och trovärdighet.
Eva Lundgren.
Eva Lundgren problematiserar och ifrågasätter inte sina egna slutsatser i tillräcklig grad. Dessutom drar hon utifrån ett begränsat underlag alltför långtgående slutsatser om exempelvis vad hon kallat våldets normaliseringsprocess. Detta anser granskarna i sin undersökning. - Hon frias från misstankar om ohederlighet, men vi ser samtidigt en allvarlig kritik mot brister i kvaliteten i hennes forskning. Det är inte min uppgift att närmare utvärdera frågan om kvaliteten, utan det blir en fråga för en kritisk diskussion i vetenskapssamhället, säger rektor Bo Sundqvist till TT. Han säger dock att det nu finns skäl att diskutera en omorganisation av Lundgrens avdelning vid Uppsala universitet. Detta eftersom Lundgren och hans medarbetare varit isolerade från sina övriga forskarkollegor inom disciplinen, enligt Sundqvist. - Jag har förtroende för henne i den meningen att hon inte kan misstänkas för ohederlighet. Detta handlar om att vi vill anstränga oss för att hon får möjligheter att förbättra sin forskning, säger han till TT.

Nöjd Lundgren

Torsdagens besked välkomnas av en nöjd Eva Lundgren, som fanns på plats i sitt kontor på avdelningen för samhällsvetenskaplig genusforskning. - Först är jag väldigt glad över att ha blivit friad, det är det absolut viktigaste. För denna granskning har handlat om vetenskaplig ohederlighet och det är jag friad från, punkt slut, säger hon till TT. Hon säger sig inte vara bekymrad över den skarpa kritiken mot brister i kvaliteten i hennes forskning. - Granskarna kommer ifrån helt andra forskningstraditioner och har ändå agerat i rollen som ämnessakkunniga. Det tar jag med ro. De som läser utlåtanden om mig i samband med olika tjänster ser att mina ämnesgranskare då kommer till mer positiva slutsatser. Det här tar jag som "rusk i säcken" i dag. Eva Lundgren välkomnar också beskedet från Bo Sundqvist att hennes avdelning kan organiseras om. - Det uppfattar jag som ett konstruktivt förslag. Jag har jobbat i flera år för att organisera min forskning på ett annat sätt, men bara mött negativitet.

"Flera allvarliga problem"

Beskedet om att Lundgren frias gavs på torsdagen av Berit Hagekull, prefekt vid samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala. Enligt universitetet kan Lundgren inte anklagas för någon fabrikation. Men granskarna riktar hård kritik i den rapport som varit underlag för Hagekulls beslut. "Sammantaget har vår granskning identifierat flera allvarliga problem i Lundgrens forskning", skriver professor Margareta Hallberg vid idéhistoriska institutionen på Göteborgs universitet. Bland annat, hävdar Hallberg, finns empiriska påståenden som saknar empirisk grund, oklarheter vad gäller urval och intervjupersoner, avsaknad av alternativa tolkningar, påståenden som motsägs av egna data generaliseringar utifrån ett litet underlag".

Ifrågasatt

Margareta Hallberg anser därför att "trovärdigheten i Lundgrens forskning måste ifrågasättas". Den andre granskaren är professor Jörgen Hermansson vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet. Hans slutsatser beträffande den rapport om rituella övergrepp mot barn som Lundgren skrivit är att "den kritiska och reflekterande forskarrollen upphävts". Enligt det uppmärksammade SVT-programmet Könskriget hade Eva Lundgren bland annat hävdat att det förekommer rituella barnamord i Sverige, något som hon senare tillbakavisade. Även de mest centrala resultaten i den omdiskuterade rapporten Slagen dam har, enligt Hermansson, inte stöd i Lundgrens och andra forskares data. I rapporten hävdas bland annat att 46 procent av kvinnorna på något sätt utsatts för våld eller hot. "Lundgren med flera hävdar att de har avlivat myten om att våldet mot kvinnor kan knytas till särskilda grupper av män. Den analys som leder fram till denna slutsats innehåller dock flera brister, och en reanalys av samma data visar att slutsatsen borde vara den rakt motsatta", skriver Jörgen Hermansson.

Brister

Universitetet medger att det finns brister i Eva Lundgrens forskning, men man anser att det hela är en fråga för vetenskapssamhället. "Vetenskaplig kvalitet granskas och utvecklas primärt i inomvetenskapliga kritiska diskussioner", heter det på hemsidan. Enligt granskningsrapporten är det också ett "allvarligt problem" att de båda granskarna inte fått ut allt material som man har begärt. Universitetet hävdar att det bland annat rör sig om material som gallrats bort, bland annat intervjuer som gjorts för länge sedan. Håkan Okonofua

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag