Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) förekommer mycket riktigt ett projekt där forskarna studerar transporters påverkan på djurs välfärd.
Det finns dock inget hemligt i detta projekt - media har redan skrivit om det vid flera tillfällen. Studien är emellertid inte slutförd och forskarna har ännu inte bearbetat sina data. Man kan därför inte som forskare sprida åsikter om sina data innan de är kontrollerade. När undersökningen är klar kommer resultaten naturligtvis att publiceras.
Elisabet Höglund menade också att vanvården av djur ökar dramatiskt i Sverige. I Jordbruksverkets sammanställning av den tillsyn som landets kommuner och länsstyrelser har genomfört de senaste åren finns stöd för att människor i ökad omfattning bryter mot djurskyddslagen, men detta gäller inte för lantbrukets djur. När det gäller lantbrukets djur var antalet omhändertaganden konstant under åren 2005 – 2008 kring ca 1100 djur per år, medan omhändertagandet av sällskapsdjur inklusive hästar under samma tid ökade från 1049 till 2266 djur. När det gäller förbud att hålla djur har länsstyrelserna under 2008 utfärdat 141 förbud för ägare av lantbruksdjur och 153 för ägare av sällskapsdjur.

I ett internationellt perspektiv har Sverige sedan 1988 en stark djurskyddslagstiftning. Inte desto mindre kommer regeringen inom kort att tillsätta en utredning för att se över vilka förbättringar som kan göras i djurskyddet. Det är viktigt att ha sakliga och på vetenskapliga fakta baserade underlag för de regelverk som skall gälla. Här har SLU ett särskilt ansvar att bidra med kunskapsuppbyggnad eftersom ett av universitetets särskilda uppdrag är att utbilda och forska inom djurområdet.
Vid SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap bedrivs exempelvis forskning för att finna sätt att mäta djurs välfärd, s.k. välfärdsparametrar, som ska kunna användas i djurskyddskontrollen. Tanken är också att kunskap om dessa parametrar ska ge möjligheter för djurägaren att förbättra sin djurhållning. I förlängningen är förhoppningen också att de nya rönen ska kunna ge konsumenterna vägledning i valet av livsmedel.

Regeringen har nyligen gett SLU i uppdrag att inrätta ett Nationellt Centrum för Djurvälfärd som nu är under uppbyggnad. Centret har i dagarna bland annat inlett ett samarbete med polisutbildningen för att öka kunskaperna om hur man skall hantera fall med brott mot djur och för få polisen mer engagerad i djurskyddsarbetet.
I krönikan ges ett antal exempel där samhället har misslyckats med djurskyddet, med tragiska konsekvenser som följd. I de flesta fall har dessa sin grund i personliga tragedier, som inte alltid är lätta att förutse. Myndigheter och lantbrukets organisationer är uppmärksamma på detta. Man har bildat omsorgsgrupper som tar sig an djurhållare med problem och på det sättet försökt förebygga att också djuren far illa. Centrala och regionala myndigheter arbetar tillsammans med SLU med att ta fram riskbedömningskriterier så att kontrollen ska kunna fånga upp sådana fall på ett tidigt stadium.

Människor håller djur av många olika skäl. Med detta följer också ett ansvar för djuren. Riksdag, regering, myndigheter, djurägare och konsumenter - vi är många som vill att våra djur skall leva goda liv och att god djurhållning skall löna sig.

KRISTINA GLIMELIUS,
Dekanus, fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid SLU (Sveriges lantbruksvetenskap)