För att Tamas skulle ha haft en chans att framstå som trovärdig bland dem som brytt sig om att sätta sig in i frågan hade det varit nödvändigt att han i boken förklarat varför:
1 antalet barn som var förment apatiska kom att öka från 0 till mer än fyrahundra på några få år för att därefter minska till närmare 0 igen,
2 varför tillståndet nästan enbart kom att drabba barn i flyktingfamiljer där frågan om asyl ännu ej avgjorts eller avgjorts till familjens nackdel,
3 varför endast flyktingbarn som levat tillsammans med sina familjer drabbats men inte flyktingbarn som kommit ensamma till Sverige,
4 varför endast barn i familjer som kommit från stater i forna Sovjetunionen och Jugoslavien drabbats,
5 varför inte svenska barn som varit utsatta för svåra påfrestningar drabbats.

Vidare borde han ha talat om att barnen i själva verket inte var apatiska. Att vara apatisk innebär att man är håglös, uppgiven och utan initiativkraft. De flesta av de barn det här var fråga om var i flertalet fall i stället medvetslösa.
Gellert Tamas saknar - vad jag vet - medicinsk utbildning. Om han låtit konsultera några kvalificerade läkare hade han dock kunnat upplysas om att man inte blir medvetslös till följd av traumatiska upplevelser. I stället har han lyssnat på några få läkare som uppenbarligen haft en egen agenda med mera politiska än medicinska förtecken.

Tomas J Eriksson, docent och Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, om Gellert Tamas bok om de apatiska flyktingbarnen.

Läs hela artikeln här.

Vad är status för dig?

Karin Eder Ekman: - Över 200 kvadrat på Östermalm.
PM Nilsson: - Att ha koll på öl och segla vackra båtar.  
Leo Lagercrantz: - En snygg fru och många barn.

Har USA/Israel rätt att bomba bort Irans kärnvapen?

Karin Eder Ekman: - Nej, en världsordning som tillåter sådant blir i längden instabil.
PM Nilsson: - Självklart. Om den fria världen ska hindra en islamistisk bomb bör den göra det.
Leo Lagercrantz: - Inte bara rätt. de har en skyldighet.