Gåtan med hittade vraket kan vara löst

Publicerad

Jakten på sanningen om det nyupptäckta 1600-talsskeppet vid Kastellholmen fortsätter.

Forskarna har under dagen hittat kanonkulor i skeppets skrov - som uppges vara något mindre än regalskeppet Vasa - och tagit prover som nu skickats till Danmark för analys.

– Det råder ingen tvekan om att det är ett örlogsfartyg, säger Andreas Olsson på Sjöhistoriska museet.

I går kunde Expressen berätta att två skeppsvrak från 1600-talet har dykt upp i vattnet utanför Skeppsholmen och Kastellholmen i Stockholm. Det ena vraket har Sjöhistoriskas experter siktat tidigare - men det andra är nytt för forskarna.

Avancerade tester

Under skärtorsdagen har Sjöhistoriskas experter varit på plats vid vraket och tagit prover av skeppet.

– Dendrokronologi kallas det med ett krångligare namn. Det innebär att man tittar på årsringarna i träet. Sedan jämför man dem mot en databas med kunskap från hur årsringar ser ut i olika regioner. Då kan man se var och när virket är fällt.

– Har man tur och yttersta årsringen är kvar så kan man till och med se när på året det har fällts, säger Andreas Olsson.

Proverna ska nu skickas till Nationalmuseet i Köpenhamn för analys. Men redan nu kan forskarna avslöja ett par saker om det nyfunna skeppet: klart är att det rör sig om ett örlogsfartyg och sannolikt är det ett så kallat prisvrak, alltså ett fartyg man tagit med sig efter strider till sjöss.

Tros vara danskt

Vraket, som forskarna tror kan vara det danska skeppet "Grå ulven", är 32 meter lång och var antagligen cirka 40 meter långt innan det sänktes. Alltså lite mindre än regalskeppet Vasa. Bland sten och bråte har man även hittat sju kanonkulor i järn, enligt Andreas Olsson.

– Dessa får ligga kvar, de har inget värde och sitter dessutom fastkorroderade bland stenarna.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag