Jens Stoltenberg tar på sig det yttersta ansvaret för hur beredskapen fungerade den 22 juli i fjol.
Men i försvarstalet inför stortinget underströk han också:
– Det är gärningsmannen som bär ansvaret för gärningarna. Det får vi aldrig glömma.
Utfrågningen i stortinget berör den runt 500 sidor långa rapporten som 22 juli-kommissionen sammanställt.
Statsminister Jens Stoltenberg inledde sitt anförande med att han bär det yttersta ansvaret för hur beredskapen fungerade vid tidpunkten för terrordåden.
– Men att statsministern har yttersta ansvar befriar inte andra från ansvar. Enligt vårt statsskick har varje enskilt statsråd ett konstitutionellt ansvar inom sitt område. Flera myndigheter på både kommunal och statlig nivå har ansvar för olika delar av beredskapen, säger han.
Skett tempoväxling
Stoltenberg lovade att regeringen ska fortsätta att göra allt för att komma tillrätta med bristerna som kommissionen kommit fram till i sin rapport, i syfte att skapa ett ledarskap som "skapar stolthet och säkerhet".
– Det har skett en tempoväxling. Mycket har gjorts det senaste året, men det behöver göras mer. Vi kommer att komma med fler initiativ, åtgärder och förändringar. Alla 31 förslag från kommissionen gås igenom och värderas grundligt, säger han.
Konkreta exempel på åtgärder är det nya nationella beredskapscenter som ska upprättas. Syftet är att förbättra samordningen mellan olika samhällsinsatser av polisen, sjukvården, brandförsvaret och andra myndigheter.
Lära av misstagen
Dessutom ska ytterligare medel satsas på att förbättra polisens helikopterberedskap och ett nytt varningssystem som utfärdar rikslarm ska sättas i verket så snart som möjligt.
– Vi kan aldrig rätta till misstag i efterhand. Däremot kan vi lära av dem. Erkänna att vi gjorde fel. Och göra det vi måste för att skapa en tryggare framtid, säger Jens Stoltenberg.
Justitieminister Grete Faremo lyfte även fram de ljuspunkter som kommissionens rapport innehåller, vid sidan av kritiken.
– De insatser som enskilda människor gjorde med fara för sitt eget liv bidrog till att reducera skadeverkningarna av angreppen. Att stå upp för demokrati och öppenhet i det norska samhället är ett ansvar som åvilar var och en av oss, underströk hon i sitt tal.
Kritik från oppositionen
Fremskrittspartiets ledare Siv Jensen framförde kritik mot regeringen inför stortinget.
– Hur är det möjligt att det har tagit 14 år att genomföra den strategi för polisen som föreslagits, säger hon.
Erna Solberg, partiledare för Höyre, ville få svar på frågan om varför regeringen inte agerade på informationen från norska säkerhetspolisen PST om att det fanns stor risk för att Norge skulle drabbas av ett terrordåd inom loppet av tre till fem år. Risker som PST redogjorde för redan 2007.
Statsminister Stoltenberg replikerade att riskbedömningen fokuserade på terrordåd från islamistiska extremister, och att Breiviks terrorhandlingar var desto svårare att förutsäga.