Haitis ökända gangsterledare har flytt från det hårdbevakade statsfängelset och sprider åter skräck på gatorna - ute efter att hämnas.
- Många av dem har svurit på att det första de ska göra i frihet är att ha ihjäl poliser och domare, säger svenske FN-arbetaren Andreas Holmgren.
Men gängledarna är inte välkomna ut och blir själva offer för hämnden.
Läget i Haiti blir allt mer desperat.
Spillrorna av Haitis regering har utlyst undantagstillstånd.
Samtidigt medger polisen att man förlorat kampen för att upprätthålla lag och ordning.
En av de platser som är värst utsatt är Cité Soleil, Solstaden, en kåkstad som redan innan skalvet hade ett rykte om att vara en av de farligaste platserna på jorden.
För de drygt 300 000 invånarna i slumområdet innebar jordbävningen inte bara död och förstörelse.
De har nu också fått oönskade besök från sina gamla plågoandar, gangsterledarna som suttit inspärrade på statsfängelset i Port-au-Prince.
Många av dem har suttit inspärrade sedan 2007, då läget förbättrades något efter en storsatsning mot gängen i samarbete med FN.
- Läget såg ut att kunna bli hyfsat, men efter jordbävningen är det tillbaka till före ruta ett, säger svenske Andreas Holmgren, som jobbar med säkerhet vid FN-högkvarteret i Haiti och varit med vid operationerna mot gängen.
Vid den stora flykten från statsfängelset rymde 3000 fångar.
- Det var inte bara förhärdade brottslingar, utan allt från snattare till rånmördare och våldtäktsmän. Men många av dem har inte lärt sig att det de gjort är fel och när de inser hur läget är kommer de jävlas på ett eller annat sätt, säger Andreas Holmgren.
Ledarna återvänder
TUFFT JOBB. Polisen i Haitis huvudstad Port-au-Prince har ett svårt jobb att hålla ordning under de oroligheter som råder efter jordbävningen. Situationen har inte
underlättats av att även många polismän har avlidit i jordbävningen. Foto: Ariana CubillosMånga av brottslingarna har återvänt till Cité Soleil och försöker nu återta makten över sina gamla områden.
- I vissa områden kunde man, när vi kom hit, inte åka in med en vitmålad FN-bil utan att bli beskjuten. Men det har inte hunnit dit än.
- Lyckligtvis är många av gängledarna inte välkomna tillbaka till sina kvarter. När gängledarna kommit tillbaka och trott att de kan styra och ställa har de blivit lynchade, säger Andreas Holmgren.
I Cité Soleil har invånarna organiserat sig och rymlingar som setts på gatorna har jagats därifrån.
Andra har fångats och dödats.
- Vi har så mycket problem här efter jordbävningen, vi har så lite mat, vatten och medicin, att vi inte kan med ännu ett problem, säger Caries Rubens, 26, till Guardian.
Invånarna i Cité Soleil har i högtalarmeddelanden uppmuntrats av polisen att ta lagen i egna händer.
- Om ni inte dödar brottslingarna så kommer de tillbaka allihop.
Polisen har ett svårt jobb eftersom stora delar av Haitis polisstyrkor gått förlorade. De återstående poliserna är måltavlor för brottslingarna.
- Haiti behöver hjälp. Amerikanerna är välkomna - men var är de? Vi behöver dem på gatorna med oss, säger polismannen Dorsainvil Robenson till Telegraph.
Om rymlingarna säger Holmgren:
- Många av dem har svurit på att det första de ska göra i frihet är att ha ihjäl poliser och domare.
Är det någon fara för FN-personalen?
- Oh ja! Det finns gott om brottslingar som har FN-insatsen att tacka för att de burades in, säger Andreas Holmgren.
Bland hjälporganisationerna finns en stor oro över att gangstergängen nu kommer att förhindra matdistributionen till behövande.
Hjälp är på väg
Hoppet står till FN:s fredsbevarande styrkor på 9 000 militärer att försöka skapa lugn och säkerhet. Och till hjälpen som är på väg.
USA har redan 3 000 soldater på haitisk mark och FN:s generalsekreterare Ban-Ki-Moon bett om truppförstärkningar, 1500 poliser och 2 000 militärer.
Andreas Holmgren hoppas att satsningen blir långvarig.
- Allt beror på vad den internationella församlingen är beredd att investera i Haiti. Det är en gigantisk insats som krävs, säger han.
