Länskriminalpolisen i Halland, vars arbete hittills lett till tre fällande domar, anser att det fuskas rejält.
- Av det vi har sett här så kan vi tänka oss att minst en tredjedel av det som betalas ut i assistansersättning är fusk, säger Karl-Arne Ockell, utredningschef vid länskriminalen till Sveriges Radios Ekot.
Fusket kan gå till så att ett bolag skickar assistenter till funktionshindrade personer, men redovisar fler timmar än de arbetat. Det kan också handla om personer som inte har funktionsnedsättning, och som delar på ersättningen med assistenten.

Inte lika mycket

Försäkringskassan har inte en lika mörk bild som Hallandspolisen. Av totalt utbetalda 20 miljarder kronor bedöms 1–2 miljarder vara felaktigheter eller fusk.
Enligt Stig Orustfjord, Försäkringskassans överdirektör, har man litat för mycket på läkarintyg och hembesök.
- När vi inte känner oss riktigt säkra kan vi behöva en andra bedömning av den offentliga vården, säger han.
Bristen på insyn i assistansbolagen har också bidragit till fusket, menar Orustfjord.
- Det övergår till den enskilde att välja vem som står för assistansen. Partierna har varit rörande överens om att det ska inte kassan lägga sig i, säger han.

Ska utredas

Från 1 januari ska Socialstyrelsen ge tillstånd till de företag som ger assistans. Det kan bidra till att minska fusket, tror Orustfjord.
Regeringen har beslutat att låta Statskontoret utreda hur de felaktiga utbetalningarna kan stoppas.
- Fusk kan aldrig accepteras, och när man fuskar på det här sättet så stjäl man både ifrån skattebetalarna, men också från dem som verkligen behöver sin assistans, säger barn – och äldreminister Maria Larsson (KD) till Ekot.

Sofia Tanaka/ Anna Lena Wallström