I natt är det fullmåne - så här tror forskarna att det påverkar oss.
I natt är det fullmåne - så här tror forskarna att det påverkar oss.

Fullmåne - då blir vi mångalna

Publicerad
Uppdaterad
Galnare, sjukare och mer olycksdrabbade.
Så påverkar fullmånen oss - tror vissa forskare.
- Månen får ju tidvattnet att gå upp och ned. Det är ju inte konstigt om det händer något i levande varelser också, säger psykiatriprofessor Lars von Knorring.
I natt är månen full. Månens faser, och i synnerhet den romantiska och ödesmättade fullmånen, har i alla tider fascinerat människan. Också forskarna har varit nyfikna på månens eventuella effekt. Men kunskapen är både ofullständig och motstridig, påpekar Lars von Knorring. - Vi påverkas ju av ljus och mörker, exempelvis när det gäller depressioner. Men jag har inte sett några studier om detta knutet till månen.

Föds fler barn

Vissa studier har ändå visat att det föds fler barn vid fullmåne och att människor i högre utsträckning söker sig till sjukhus och vårdcentraler. Gikt, astmaanfall, psykiska problem, skador orsakade av bett från djur och blödningar i magen har rapporterats vara vanligare. Ett kontroversiellt fynd i en indisk studie är att det är större chans att få en pojke om befruktningen sker när månen är full. Å andra sidan finns det också gott om studier som visat att fullmånen inte har någon påverkan alls på vare sig barnafödande eller vår psykiska och fysiska hälsa.Vissa forskare har tyckt att måndebatten är så tossig att de skrivit vetenskapliga motartiklar med namn som "Full måne - tomt huvud".

Kan ge sömnstörningar

Månens faser kanske har betydelse för att vi tror att de har det, spekulerar sömnprofessor Torbjörn Åkerstedt. Många klagar exempelvis på sömnstörningar vid fullmåne, även om ingen undersökning bevisat något samband. - Men om man psykologiskt ställer in sig på att få sömnproblem vid fullmåne blir det sannolikt så.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag