Frej Jacobsson studerar på högskolan i Skövde. Han är som vilken 21-åring som helst.
Men både morgon och kväll tar han medicin för att kroppen inte ska stöta bort njuren. Varannan månad går han också på läkarkontroller.
- Jag räknar med att jag kommer behöva ännu en donation senare i livet. Ett transplanterat organ har generellt kortare livslängd än ens eget. Och sen är ju min njure 30 år äldre än mig. Jag är 20 plus men min njure är 50 plus, säger Frej Jacobsson.

Kräktes ofta

När han var liten behövde han dricka vatten hela tiden och han kräktes ofta. Det var symtom på att blodet inte renades ordentlig i hans kropp. Han hade dessutom mindre energi än sina kamrater.
- Jag var väldigt trött och orkeslös, berättar han.
Det är nu tio år sedan Frej fick sin nya njure - och han liver ett bra liv.

Allt gick bra

Det var hans pappa som donerade till honom och allt runt transplantationen gick väldigt bra. Fortfarande är Frej lite av ett skolexempel på hur bra det kan gå.
- Nu när jag blivit transplanterad vet jag både hur det är att leva med en njurfunktion på tio procent, och hur det är att ha bra njurfunktion. Den skillnaden vill jag inte uppleva igen, säger han.