Klockan 10.00 träffade Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen, Lena K Samuelsson, chefredaktör Svenska Dagbladet, Jan Helin, chefredaktör Aftonbladet, Kalle Jungkvist, chefredaktör Aftonbladet.se och Pia Skagermark, redaktionschef Dagens Nyheter, Eritreas chargé d'affaires Yonas Manna Bairu på ambassaden i Stockholm för att lämna över nästan 210 000 namnunderskrifter. Och kräva att Eritrea släpper den fängslade svenske journalisten journalisten Dawit Isaak.

Svarade på frågor

Yonas Manna Bairu har tidigare gett korta intervjuer till svenska journalister, bland annat Göteborgs-Postens Gabriell Byström. Samtalet med chefredaktörerna blev ett av de längsta mötena med svenska journalister någonsin, och Bairu svarade på chefredaktörernas frågor.
– I framtiden kommer ni att få se hur bra fängelserna är i Eritrea. Jag kan säga att det är något jag är stolt för. Om någon är fängslad i Eritrea så kan man besöka fången, med mat, säga hej. Fångar får också permisson för att besöka sjukhus eller att gå på begravning.
Kalle Jungkvist: Kan vi besöka Dawit Isaak?
– Det kan jag inte svara på.
Kalle Jungkvist: Kan du hjälpa oss att komma i kontakt med Dawit Isaak?
– Nej.
Kalle Jungkvist: Kan Dawit Isaaks familj och släkt besöka honom?
– Troligen.
Thomas Mattsson: Varför är Dawit Isaak fängslad?
– Det tänker jag inte svara på.

"Tar hand om dem"

Yonas Manna Bairu återkommer till att fångar i Eritrea behandlas väl.
– Vi har inte för vana att missbehandla någon fånge i Eritrea. Även under kriget, med 20 000 krigsfångar från Etiopien, tog vi utan hjälp från internationella organisationer hand om de fångarna. Det är moralen i Eritrea. Om du sätter någon i fängelse, då tar du hand om dem.
Thomas Mattsson: Är Dawit Isaaks öde känt i Eritrea?
– Det är känt, och ingen hemlighet att det 2001 greps folk som jobbade inom privatägd media och regeringen. Men jag vet inte om Dawit Isaak är känd.
Bairu säger att han har tagit del av kampanjen, men att han har haft svårt att känna igen sig i det som har skrivits.
– Jag har under de här veckorna sett mer bevakning av Eritrea än tidigare. Men som eritreansk medborgare känner jag inte igen mitt land. I vissa fall har det publicerats rena lögner. Ni har målat en bild av Eritrea som inte stämmer.
Jan Helin: Vad var lögner?
– Allting.
Eritreas chargé d'affaires varnade chefredaktörerna, eller snarare gav dem goda råd, inför framtiden.
– Även i Eritrea läser folk internet. När de läser svenska tidningar, som publicerar felaktiga uppgifter, så skadar det er trovärdighet.

"Mycket felaktigheter"

– Ni beskriver EN individ. Som ni vet är Eritrea ett land med stora problem och stora utmaningar i ett oroligt område. Jag ser inte något positivt med er information, jag är inte journalist. Jag vet inte hur journalistik fungerar, men min personliga uppfattning är att ni har publicerat mycket felaktigheter.
Jan Helin: När kommer det att hållas allmänna val i Eritrea?
– Det är våra val. Vi håller dem som vi vill. Vi tänker inte hålla några val bara för att få internationellt erkännande.
Under samtalet återkommer Yonas Manna gång på gång till gränskonflikten med Etiopien, där Eritrea fått rätt i en gränsdragningskonflikt i den internationella domstolen i Haag. Trots detta har FN inte lyckats förmå Etiopien att retirera från området.
–  60 000 människor bor i tält och kan inte gå tillbaka till sina hus och hem. Var är stödet från det internationella samfundet? Eritrea är ett väldigt litet land och om ett litet land inte skyddas av internationell lag ... vad ska vi göra då?
Thomas Mattsson: Känner du Dawit Isaak?
– Jag känner honom.
Thomas Mattsson: Har du träffat honom i Sverige eller i Eritrea?
– Båda.
Thomas Mattsson: Har du läst hans bok som har fått internationella priser?
– Nej.
Thomas Mattsson: Läste du tidningen Setit som han jobbade på?
– Ja.
Thomas Mattsson: Vad tyckte du om den?
– Ingen åsikt.