ENGAGERAD LILLEBROR. Esayas Isaak försöker ständigt hitta nya sätt att påminna om storebror Dawit Isaaks öde. Hans senaste idé: att spelarna i Örgryte IS ska ha Dawits ansikte på matchtröjan. Foto: Daniel Nilsson
ENGAGERAD LILLEBROR. Esayas Isaak försöker ständigt hitta nya sätt att påminna om storebror Dawit Isaaks öde. Hans senaste idé: att spelarna i Örgryte IS ska ha Dawits ansikte på matchtröjan. Foto: Daniel Nilsson

"Hade velat att någon stod upp för mig"

Publicerad

GÖTEBORG. En vanlig dag i Esayas Isaaks liv: han lämnar sin dotter på förskolan. Han kör till Örgryte IS:s träningsanläggning. Han åker till jobbet.

Och han tänker på sin bror.

Esayas säger:

- Hade jag suttit fängslad i Eritrea så hade jag velat att någon stod upp för mina rättigheter. För jag kan inte göra det själv.

På instrumentbrädan i Esayas Isaaks bil sitter en knapp från kampanjen Free Dawit.

- Ibland tänker man: fasen vad varmt det är i bilen, och vilken jobbig bilkö, och varför funkar inte AC:n? Och så får man syn på bilden av Dawit och så tänker man bara åååh! Vad klagar jag på? Här kör jag omkring och har allt, och så sitter Dawit inlåst i något helvetiskt ställe.

Jag tittar lite försiktigt på Esayas. Sensommarsolen vräker in genom bilfönstren och får färgerna i hans röda pikétröja och mörkblå jeansjacka att lysa ännu klarare. Jag tänker på att Esayas fick sin andra dotter bara för några dagar sedan, och frågar om han relaterar mycket i sitt eget liv till Dawits öde.

- Ja. Hela tiden.

1981 skickades den då sjuårige Esayas ensam till Sverige av sina föräldrar, för att slippa inbördeskriget som rasade när Eritrea försökte bli självständigt från Etiopien.

Esayas fick en fosterfamilj i Lerum. 1986 kom Dawit, Esayas storebror, till Sverige. Dawit bosatte sig också i Lerum, där han skrev poesi och dramatik i sin lilla enrumslägenhet. Han försörjde sig som städare och som hemspråkslärare i tigrinja, ett av Eritreas språk.

Den 12-årige Esayas hängde en del i sin storebrorsas lägenhet. Han tittade på tv medan Dawit Isaak läste eller skrev vid sitt bruna skrivbord.

- Dawit hade alltid en penna i bröstfickan. Han skrev och skrev.

47-årige Dawit Isaak har nu suttit fängslad i 3 999 dagar - elva år. Kampanjen för att få honom fri har pågått i flera år. Otaliga gånger har Esayas varit med i tv, radio och tidningar. Mäktiga kvinnor och män har engagerat sig.

Ändå är Dawit Isaak fortfarande i fängelse.

Ibland misströstar Esayas. Det känns som allt är sagt, allt är gjort.

En annan känsla tränger snart undan tvivlet. Esayas är övertygad: Dawit får inte falla i glömska. Många av med­fångarna har dött. Esayas tror att Dawit får ett sjukhusbesök per år, och att uppmärksamheten kring fallet kan ha lett till att han behandlas lite bättre.

En diktatur gillar alltid tystnaden, påminner Esayas.

Det är därför han nu tar sin röda bil och kör till Örgryte IS:s träningsanläggning. Örgryte är klubben i Esayas hjärta. Nu vill han fråga klubbledningen: kan ÖIS spela i tröjor med budskapet "Free Dawit" i någon match?

Marknadschefen David Leinar gillar idén. Han ska undersöka om sponsorerna med loggor på matchtröjan kan tänka sig att avstå från att synas i en match, till förmån för Free Dawit-kampanjen.

Esayas ser nöjd ut när han kör ut från ÖIS-gården. Dawit gillade också fotboll, säger han. Han spelade i ett eritreanskt korplag i Göteborg. De hade grönvita tröjor.

Det händer ibland att "Free Dawit"-knappen på instrumentbrädan ramlar ner.

Då tar Esayas upp den och fäster den på plats igen.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida