Långtidsfängslade eritreaner har släppts efter flera år i regimens fängelser utan rättegång. Det avslöjar eritreanska nyhetsbyrån Zajel.
Långtidsfängslade eritreaner har släppts efter flera år i regimens fängelser utan rättegång. Det avslöjar eritreanska nyhetsbyrån Zajel.

Eritrea släpper fångar
- nytt hopp för Dawit

Publicerad

Efter hård press från tungt etablerad politiska grupper i och utanför Eritrea släpper regimen i Asmara långtidsfängslade eritreaner.

Flera hade återvänt till hemlandet för att bygga upp demokratin men kastades in i fängelser på falska anklagelser, säger oppositionskällor.

– Hoppet är stort för Dawit, säger Esayas Isaak.

I slutet av mars samlades exileritreaner och tunga namn inifrån Eritrea som representerar olika klaner och provinser i London och diskuterade situationen i Eritrea.

De kom överens om en vägkarta och initiativ för att förena alla krafter i landet. Det tolkades av regimen i Asmara som en direkt politisk motkraft som kan skapa förändring.

– Det ledde till att åtta personer som hade varit fängslade mellan 8 och 10 år blivit släppta. De är kända akademiker och demokratikämpar men också medlemmar i mäktiga klaner i landet. Regimen, efter Londonkonferensen var tvungen för att skicka ut samarbetsvilliga signaler och det ledde till att de släpptes, säger en av de eritreanska aktivister som deltog i konferensen.

De personer som regimen i huvudstaden Asmara släppte är minst åtta långtidsfängslade samhällsaktiva eritreaner. Oppositionskällor avslöjar samtidigt för Expressen.se att flera av de fängslade hade varit i fångenskap mellan åtta till tio år utan rättegång.

– Det ger lite hopp om att någonting håller på att ske där inne i landet. Det behöver inte betyda att regimen kommer att släppa alla i morgon. Vi ska inte ha höga förväntningar på regimen, säger en eritreansk oppositionskälla i Storbritannien.

Frisläppandet har skett i tysthet. Regimen vill inte göra en stor sak av sina beslut. Det ökar trots allt hoppet för att svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak som sedan 13 år tillbaka sitter fängslad utan rättegång kan bli släppt.

– Jag tror att hoppet är stort. De vill bli av med ”problemet” och få ett bättre rykte i omvärlden, säger Dawit Isaaks bror Esayas.

"Falska anklagelser"

Till skillnad från fångar som Dawit Isaak har anhöriga till de släppta sedan ett par år tillbaka tillträde för att besöka dem. Oppositionen kände till var de satt fängslade och man visste att de levde.

– Vi vet vilka de är. Det är folk som inte var politiskt aktiva men kastades in i fängelser på falska anklagelser ñ en av dem är läkare och hans ärende hamnade till slut på presidentens bord, säger oppositionskällan.

Det är inte första gången som regimen släpper, utan förvarning fängslade efter flera år i fångenskap. Nyligen fick tiotals människor, i tysthet återvända till sina familjer utan att han fått upprättelse.

Nyligen gick en av generalerna bort och då passade regimen på att släppa flera fångar som man ansåg inte gjorde någon politisk risk. Regimen hävdade att generalen som gick bort hade agerat självmant och utan regeringens vetskap när de kastats in i fängelser, säger källan och lägger till att det senaste frisläppandet kan vara tecken på att fler kommer att bli fria snart.

"På väg ut"

Bland de släppta finns läkarna Omar Din, Mohamad Omar, Wad al-Nazer och Abdullah Gameaa. Flera är kända i eritreanska kretsar som demokratikämpar men inte politisk aktiva.

– Det finns även andra som har släppts och är på väg ut från landet. Fler kan bli fria framöver. Regimen känner sig pressad och konferensen i London blev en tydlig signal för regimen att situationen måste förbättras. Flera med mig tror att fler akademiker och samvetsfångar kommer inom kort att bli släppta, säger en källa som deltog i konferensen.

Expressens uppgiftslämnare säger att deras familjer fick strikta order om att inte fira frisläppandet för att inte skapa uppmärksamhet och genera regimen.

Enligt källor som oppositionella eritreaner har inne i det extremt slutna landet har regimen tillsatt en kommission för att se över de fångar som hade varit fängslade längre tid. De flesta är fängslade utan rättegång.

– Med tanke på all uppmärksamhet som Dawits fall har fått genom åren ökar hoppet nu. Det uppfattas som en stor börda för Eritrea, säger Esayas Isaak.

"Utgår från att han lever"

Nyhetsbyrån Zajel som var först med att rapportera om frisläppandena är en eritreansk etablerad nyhetskälla som verkar i viss självständighet relativt president Isaias Afewerki. Den drivs av arabisktalande eritreanska journalister.

– Vi känner till det via medieuppgifter men inget som tyder på att Dawit Isaak bland de släppta, tyvärr, säger Linn Duvhammar, på UD:s presstjänst.

Hon påpekar att Dawit Isaak är ett prioriterat fall och att så fort tillfälle ges arbetar regeringen på olika nivåer för att få honom fri.

– Vi berättar inte specifikt om vad som görs. Vi utgår från att han lever och vi tar alla rapporter om hans hälsa på stort allvar. Vi har en Stockholmsbaserad ambassadör för Eritrea men vi har inte fått tillträde för att få träffa honom eftersom de anser att han är eritreansk och inte svensk medborgare, säger Duvhammar.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida