Dawits fångvaktare: "Värre än tortyr"

Publicerad
Uppdaterad
ADDIS ABEBA. Här träffar Expressen Dawit Isaaks fångvaktare.
Eyob Bahta Habtemariam säger att han träffade Dawit i det ökända eritreanska fängelset Eira Eiro för bara fyra månader sedan - den 5 januari i år.
Han känner direkt igen Dawit Isaak när han får se Expressens bilder.
- Men han har inget hår kvar i dag. Han ber om medicin hela tiden. Han mår inte bra psykiskt, säger Eyob Bahta Habtemariam.
Efter veckor av förhandlingar är det dags.
Vi får instruktioner från det etiopiska inrikesministeriet att vi ska köra till ett slitet hotell i Addis Abebas nordvästra delar.
Vi väntar där en timme. Då svänger skåpbilar in framför hotellet. Beväpnad personal från säkerhetstjänsten placeras ut runt hotellet.
Den eritreanska regimen har agenter också här i Addis Abeba och Eyob Bahta Habtemariam vet att han står på deras dödslista.
Han är liten och spenslig. Han har en basebollmössa nedtryckt i pannan.
- Vem som helst som jag möter kan vara den som ska döda mig, säger han när vi satt oss ned.

"Klart jag känner igen honom"

Expressens Christian Holmén visar bilder på Dawit Isaak. "Det är han", säger fångvaktaren Eyob Bahta Habtemariam. Foto: Robban AnderssonVi har med de få bilder som finns på Dawit Isaak.
Eyob Bahta Habtemariam säger direkt att han känner igen Dawit från Eira Eiro.
- Ja, det är han. Men vissa saker har förändrats. När man tittar på bilden så ser man att den är ganska gammal. Det är klart att jag känner igen honom, men han har kanske blivit lite rundare kring kinderna, och läpparna ser lite tjockare ut nu. Och han är skallig, helt renrakad i ansiktet och på huvudet.
När såg du Dawit Isaak senast?
- Det var den 5 januari 2010, det var min sista arbetsdag. Jag lämnade Eira Eiro och Eritrea den 6 januari.
Hur skulle du beskriva Dawit Isaks hälsa? Hur är det med honom?
- Jag är inte sjukvårdsutbildad, så att jag kan bedöma vilka sjukdomar han har. Men han klagar hela tiden, "medicin, medicin", han ber oavbrutet om hjälp av läkare eller annan vårdpersonal. Så jag bedömer att han inte mår psykiskt bra. Han är frustrerad, och det blev bara värre.
Eyob Bahta Habtemariam säger att Dawit Isaak flyttades till Eira Eiro från ett annat fängelse 2006, men att han inte kan minnas när under året.
- Vi vakter förstod att han hade haft det bättre tidigare. När han kom hade han på sig egna kläder och han hade med sig madrass, täcke och kudde. Men dem tog vi genast.

De förstod att det var Dawit

Eyob Bahta Habtemariam säger att vakterna förstod att den nye fången var Dawit Isaak efter att de hört ett inslag om honom på radiokanalen Voice of America.
Dawit Isaak lider av diabetes, får han medicin mot den sjukdomen?
- Vi fick en matlista för fångarna och på den stod det att han inte ska äta saltad mat. Därför misstänker jag att han lider av någon sjukdom, men vilken har jag ingen kunskap om.
- Han får medicin, men vilken sorts medicin det är vet jag inte.
Eyob Bahta Habtemariam beskriver hur fångarna helt berövas alla möjligheter till kontakt med andra människor.
De får aldrig träffa några medfångar. De enda människor de ser är vakterna som tigande ger dem mat.
- Det var förbjudet för oss att prata med dem. Fångarna visste att de inte fick prata med oss.
Han säger att han ofta hörde hur fångarna där inne ropade och skrek och pratade med de kala väggarna som omgav dem.
På frågan hur en vanlig dag i fångarnas liv ser ut skakar han bara på huvudet:
- De är inlåsta. Det är inget annat. De har inget annat liv.
Får Dawit Isaak läsa böcker, lyssna på radion? Får han någonsin gå ut?
- Att lyssna på radio eller läsa tidningar är förbjudet. Det finns en rastgård som är två gånger två meter där man ser himlen, som ligger tätt intill hans cell. Där får han tillbringa en timme om dagen, på morgonen.
Maten är, enligt Eyob Bahta Habtemariam, samma varje dag; vatten, bröd och en linssoppa.
Enligt Eyob Bahta Habtemariam sover Dawit Isaak på det kala cementgolvet.
- Fångarna har tre filtar och får använda sina kläder som kudde.
Cellerna är tre gånger tre meter, det finns en toalett och fångarna får duscha.

Han har handfängsel

Han beskriver hettan i cellerna under årets varmaste perioder som outhärdlig.
- Jag kan inte förstå hur de står ut. När jag tvingades gå in i cellerna för att ta av handfängsel så började svetten rinna över kroppen direkt.
Har David Isaak handbojor?
- Ja, det har han.
Har du sett honom gråta?
- Ingen är glad där inne, någonsin.
Du kunde följa Dawit Isaak från 2006 ända fram tills du rymde för några månader sedan. Hur skulle du beskriva att han förändrats?
- När han precis hade kommit ställde han inte så många frågor. Men han klarade inte omställningen och hettan. Han började gång efter gång att fråga efter medicin.
Är han desperat?
- Jag misstänker att han börjar bli det, ja. Och skulle det fortsätta så tror jag att hans situation kommer att bli ännu värre.
Hur många fångar har dött under dina år på Eira Eiro?
- När jag började jobba där för nio år sedan fanns det 35 fångar. 15 av dem är döda i dag. När jag flydde i januari var det 20 kvar.
Tre av de döda begick självmord, enligt Eyob Bahta Habtemariam.
- De strypte sig med sina filtar. Jag såg själv två av de döda kropparna.
Tror du att Dawit Isaak någonsin kan komma levande ur det här fängelset?
- Som det ser ut nu så lider han av psykisk ohälsa. Fortsätter hans situation så här finns det risk att han tappar moralen och hoppet. Det finns risk för att han begår självmord.
- Dessutom gör hettan och klimatet tillsammans med hans försvagade tillstånd att det kan vara fara för hans liv. Det är min personliga bedömning.
- Jag har sett liknande fall tidigare bland fångarna.
Känner du till om Dawit Isaak har förhörts i cellen under de här åren? Har han utsatts för tortyr?
- Varken Dawit Isaak eller de andra fångarna har någonsin blivit förhörda, eller torterade. Men att bara befinna sig där är ett straff. Och att tvingas utstå den här värmen, psykisk ohälsa och isoleringen är värre än tortyr.
Har Dawit Isaak sagt någonting som antyder att han vet att det finns ett stort stöd för honom i Sverige och internationellt?
- Han pratar inte, han har inte tillåtelse att kommunicera. Han är inlåst. Han får ingen information utifrån. Det här är ingenting som han känner till, säger Eyob Bahta Habtemariam.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag

TYCK TILL!