Dawit Isaak har i dag suttit fängslad i Eritrea i 5 000 dagar.Dawit Isaak har i dag suttit fängslad i Eritrea i 5 000 dagar.
Dawit Isaak har i dag suttit fängslad i Eritrea i 5 000 dagar.
Ingen opposition finns till Eritreas president Isaias Afewerki. Alla som utgör ett hot försvinner. Foto: Shawn BaldwinIngen opposition finns till Eritreas president Isaias Afewerki. Alla som utgör ett hot försvinner. Foto: Shawn Baldwin
Ingen opposition finns till Eritreas president Isaias Afewerki. Alla som utgör ett hot försvinner. Foto: Shawn Baldwin

5 000 dagar skamligt lång tid i en cell

Publicerad

Åtta år i följd har Eritrea rankats som det land i världen som har minst pressfrihet.

5 000 dagar har Dawit Isaak suttit fängslad av diktaturen.

Offer för kriget i Syrien utgör i dag den största flyktinggruppen till Sverige, men därefter följer eritreaner som - på farliga vägar till östra Sudan och på rangliga båtar över Medelhavet - lyckas ta sig till Europa och sedan vidare hit för att söka skydd.

Man kan förstå dem. Den hårdföra regimen i Eritrea, ledd av Isaias Afewerki, trotsar sin egen grundlag och har aldrig hållit några allmänna val till parlamentet.

Det finns heller inget oberoende domstolsväsende - politiska fångar ställs inte ens inför rätta, de spärras bara in. Till och med Högsta domstolens ordförande greps när han protesterade mot att myndigheterna lade sig i rättsskipningen.

Eritrea är alltså en riktig, som det kallas, skurkstat.

Sist på listan över pressfrihet - sämre än Nordkorea! - och en diktatur som inte bara förbjöd privata medier, utan till och med stängde ner utbildningsdepartementets egen station (!) Radio Bana och häktade alla anställda där.

13 av Radio Bana-medarbetarna fick sitta fem år i fängelse, oklart varför.

I celler, någonstans, finns också journalister från tidningen Setit, som Säkerhetspolisen i Asmara slog till emot 2001.

En av dem är den svensk-eritreanske skribenten Dawit Isaak, vars familj väntar på honom i Göteborg.

I förrgår publicerade vi i Expressen ett exklusivt vittnesmål av frilansjournalisten Paul Frigyes, gjort inne i Eritrea för att uppmärksamma att det i dag är 5 000 dagar sedan Dawit Isaaks frihetsberövades.

Skildringen gjordes under exceptionella förhållanden; Paul Frigyes tvingades söka visum som turist och kunde inte intervjua människor han mötte, som reportrar ju normalt gör på sina reportageresor, eftersom invånarna är så rädda. Men en person han träffade beskrev ändå problemen:

- Brist på basvaror, på jobb, på allt. Usla löner och höjda priser. Men framför allt: Angivare. De finns överallt. Några ord räcker för att åka in. Jag är ortodox kristen. Religion är superkänsligt. Ett kritiskt ord om religiösa grupper, då åker man i fängelse direkt. Som jag sade: Huvudvärk!

Varje månad flyr tusentals eritreaner undan förtrycket, fattigdomen, den långa värnplikten och risken för att - utan möjlighet till att försvara sig - fängslas.

Vi i Sverige har länge fokuserat på "Free Dawit"-kampanjen, och engagemanget för det fria ordet i en stat styrd av en militärjunta är viktigt.

Amnesty International, Reportrar utan gränser och en radda andra organisationer påminner ständigt om bristen på yttrandefrihet.

Svenska medier, politiker, partier och föreningar gör samma sak och kräver omedelbar frigivning av Dawit Isaak.

Expressen kommer fortsatt att vara en stark röst för hans sak, men också för behoven av demokratiska reformer i Eritrea.

I dag är president Afewerki också överbefälhavare, talman i nationalförsamlingen och han både utser och leder regeringen. Någon opposition finns inte, alla som utgör ett hot försvinner.

Flyktingströmmen från Eritrea visar därför på komplexiteten, och det handlar tyvärr om mycket mer än bara tidningsutgivning.

5 000 dagar är en skamligt lång tid i en cell utan chans att få träffa anhöriga eller ens en advokat.

Låt oss uppmärksamma det övergreppet genom att önska alla de stackars medborgarna i Eritrea ett bättre liv.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag