Från analfabet till undersköterska – på sex år

Publicerad

Golam-Nawid Haidari, 22, kunde varken läsa eller skriva när han kom till Sverige från Afghanistan 2011. 

Spola fram tiden sex år och han har tagit studenten, fått stipendium och börjat jobba som undersköterska. 

Nu drömmer han om att bli sjuksköterska eller socionom. 

– Man ska kämpa på och aldrig ge upp, säger han. 

I oktober 2011 kom Golam-Nawid Haidari till Sverige. Efter två veckor i Stockholm skickades han till Boden där han fortfarande bor.  

Han bestämde sig tidigt för att lära sig språket som han såg som den rätta vägen in i samhället – något Norrbottens Kuriren var först med att berätta om.

– När man kommer till ett nytt land så är språket nyckeln till låset. Lär man sig språket så kan man få jobb och ta sig in i samhället på bästa sätt. Mitt mål var att satsa mest på språket och det kämpade jag med morgon och kväll, säger han. 

Fick stipendium

Golam-Nawid Haidari berättar att han direkt började prata med andra och ställa frågor. På fritiden tittade han på tv och läste böcker för att så fort som möjligt lära sig svenska. 

– Barnkanalen hjälpte mig mycket och jag lånade barnböcker från biblioteket. Med tiden blev det bara bättre och bättre, säger han. 

På gymnasiet valde han omvårdnadsprogrammet och han beskriver den första tiden som tuff. Men Golam-Nawid Haidari vägrade ge upp och tidigare i år tog han studenten och belönades med Kommun Bodens stipendium. Pengarna skickade han till sin mamma som numera bor i Iran. 

– Jag har aldrig haft den känslan som jag hade den dagen. När de sa mitt namn och jag fick mitt stipendium så applåderade alla. Det kändes väldigt bra och gav mig ännu mer energi för framtiden, säger han. 

Från analfabet till undersköterska – på sex år

Golam-Nawid Haidari pratar med sin familj ungefär en gång i veckan och varje år åker han ner i en månad för att hälsa på sina nära och kära. 

I dag jobbar han inom kommunen. På sex år har 22-åringen gått från att vara analfabet till att jobba som undersköterska. 

– Det gjorde ont att jag inte hade möjligheter att gå i skola. Efter tre månader i moskéns skola började jag jobba och hjälpte pappa. Ibland kändes det som att jag var den enda som var analfabet, men sen träffade jag folk som var likadana. Nu när jag fått den här möjligheten och då vill jag utveckla mig så mycket jag kan. 

Vad drömmer du om att göra i framtiden? 

– Jag vill bli sjuksköterska eller socionom om det inte kommer något hinder. Man vet aldrig vad som händer i morgon. Men man kan drömma. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag