Den 5 augusti 2010 rasade San Jose-gruvan utanför Copiapó i norra Chile. 33 gruvarbetare spärrades in i de mörka gångarna över 600 meter ner i underjorden.

De första veckorna visste de inte ens om någon letade efter dem.

Under de följande två månaderna blev deras misär en följetong i världens medier. Gruvarbetarna blev kändisar och det skrevs artiklar om vad de gjorde där nere (inte mycket) och experter analyserade hur fångenskapen kunde tänkas påverka deras psyken. När de räddades var det i direktsändning över hela världen.

Slut på showen

Nu har verkligheten kommit ifatt dem.

– Efter ett år med resor och tv-shower, men utan arbete eller inkomst, var vi tvungna att möta verkligheten, säger en av dem, Pablo Rojas, till tidningen El Mercurio enligt AFP.

Flera av de 33 har återgått till kneg inom gruvindustrin, men de hoppas mycket på en produktlinje med souvenirer som snart ska säljas på flygplatser. Det handlar om muggar och t-tröjor med trycket "The Miracle 33".

Missbruk

Förutom det ekonomiska har många av gruvarbetarna fortfarande oläkta sår efter tiden under marken.

– Min fru och jag separerade, och nuförtiden är jag mer lättretlig än förut, säger Franklin Lobos till tidningen.

Edison Pena, som sprang New York maraton efter att ha återfått friheten och sjöng i David Letterman show, ska ha lagts in på avgiftning för drog- och alkoholmissbruk.

Victor Zamora, som funderade på att begå självmord i gruvan, har sagt att han önskar att han var död och att han inte längre klarar att ha en normal relation med sin familj.