Nu ska biståndsorganisationerna redovisa tydligare hur biståndet till de afrikanska länder som fortfarande får bilateralt bistånd från svenska staten används. Det handlar om fyra afrikanska länder - Tanzania, Mali, Burkina Faso och Moçambique. Dessa länder får varje år dela på ungefär 1 miljard kronor som Sverige ger dem i direkt budgetstöd.

En tidsfråga

Biståndsminister Gunilla Carlsson har regeringen med sig på förslaget. Enligt henne är det en tidsfråga innan budgetstödet avvecklas. Från oppositionens sida är ståndpunkten dock en annan. Här är det många som anser att mottagarlandet ska få fortsätta att styra vart biståndet ska gå, inte att det ska vara beroende av givarlandets intentioner.

Om korruption är problemet kan det styras med bättre kontroll, säger Bodil Ceballos (mp) till Ekot i Sveriges Radio, och menar även att budgetstöd är ett utmärkt sätt att förebygga korruption eftersom man då kan undersöka om pengarna i budgeten stämmer överens med vad landet faktiskt levererar.

"Pratbluff"

En av de största anledningarna till att Gunilla Carlsson och regeringen har beslutat sig för att avskaffa budgetstödet är helt enkelt att man inte anser att pengarna hamnar på rätt ställen.

– Det är kurser, konferenser, resor, prat, prat, prat! Det är denna pratbluff som behöver avslöjas, säger Gunilla Carlsson i en intervju med P4 Extra.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln skrev vi att det är det bilaterala biståndet som förslaget behandlar. Det stämmer inte. Det är det direkta budgetstödet som förslaget handlar om.
I den första versionen av artikeln stod det också att det är tre afrikanska länder som får stödet. Korrekt uppgift är att det är fyra länder som får stödet.