Carina Elmqvist, doktor vid Linnéuniversitetet, lägger fram en rad anledningar till att akutvården inte fungerar som den borde. Foto: Anders Ylander/Linnéuniversitetet
Carina Elmqvist, doktor vid Linnéuniversitetet, lägger fram en rad anledningar till att akutvården inte fungerar som den borde. Foto: Anders Ylander/Linnéuniversitetet

Forskaren: Problemet är inte bara pengabrist

Publicerad

Långa köer och stressad personal – läget på svenska akutavdelningar är pressat.

I Stockholm pågår just nu ett unikt pilotprojekt där en grupp studenter från olika discipliner ska samverka för att hitta ett en lösning på problemen.

Och det handlar inte bara om mer pengar, visar forskning av Carina Elmqvist, doktor vid Linnéuniversitetet.

Expressen.se har i en serie artiklar beskrivit problemen med akutvården i Sverige.

Berättelserna är många från patienter och anställda som vittnar om långa väntetider och farlig stress på landets akutmottagningar.

En sjuksköterska, som vill vara anonym, berättar om stora brister i arbetet med att förhindra smittspridning på den avdelning hon jobbar. Bland annat fick en patient med svininfluensa dela dusch med sju andra patienter under fem dygn.

En annan sjuksköterska berättar om hemska arbetsförhållanden på grund av underbemanning. Patienterna får ligga för länge med nerkissade blöjor och de anställda går på knäna och har knappt tid att äta lunch.

"Långa väntetider"

Carina Elmqvist, lektor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, har forskat på akut omhändertagande i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner på skadeplats och på akutmottagning.

På akutmottagning upplever patienter och närstående en vårdande paradox i att vara intressanta och uppmärksammade men på samma gång ointressanta och övergivna då det ofta blir långa väntetider. Personalen å andra sidan upplever ett etiskt dilemma då de känner sig splittrade mellan organisationens höga krav på effektivitet och att möta patientens behov av existentiellt stöd och mening i mötet.

Ämnet är komplext och orsakerna till att akutsjukvården ser ut som den gör är många, menar Carina Elmqvist. Hon pekar på flera saker som lett till att både vårdtagare och anställda inom den akuta vården upplever situationen som ohållbar.

Centralisering

En viktig anledning är att vården de senaste åren centraliserats. Akutmottagningar på mindre sjukhus har lagts ner eller fått begränsade öppettider vilket har gjort att trycket har ökat på de större sjukhusens mottagningar.

Ett annat problem är att det finns en föreställning bland många om att man får bättre och snabbare vård om man söker sig till en akutmottagning, vilket gör att det snabbt blir överbefolkat i väntrummet.

Ytterligare en anledning till att vården på akutmottagningar inte alltid är den mest effektiva är att det på många mottagningar saknas stationerade läkare. De läkare som arbetar på akutmottagningar är oftast primärvårdsläkare, allmäntjänstgörande läkare eller läkare från en enskild specialitet som har en del av sin tjänst förlagd till mottagningen.

– Denna organisation skapar många gånger långa väntetider då mindre erfarna läkare behöver konsultera mer erfarna kollegor vilket gör att det inte blir något effektivt flöde, säger Carina Elmqvist.

I grunden finns även det faktum att vi blir äldre och äldre och kräver mer vård samtidigt som sjukvården kan ge mer vård än tidigare.

Vid ett besök på en akutmottagning i dag görs dessutom mer kontroller än tidigare.

Lösningarna

Men det finns lösningar och de är ofta är kopplade till flöde och arbetsprocesser, och det handlar inte alltid om att tillföra mer pengar menar Carina Elmqvist.

En förändring som gjorts i vissa landsting är att man startat med så kallade fasttrack där vissa patienter, till exempel äldre med flera sjukdomar, förs direkt till avdelningar som är specialiserade på dessa åkommor. Många landsting har också fasta akutläkartjänster på akutmottagningen vilket gör att arbetet flyter bättre.

En annan förändring som också skulle kunna göra akutvården mer effektiv är att sjuksköterskor ges mer utbildning och därmed möjlighet att förbereda besöket med läkaren som exempelvis att ordinera prover och skriva röntgenremiss samt att ta ett större ansvar för patienter med mindre allvarliga skador och sjukdomar. Det skulle troligen minska väntetiderna och patienten skulle få snabbare besked, menar Carina Elmqvist.

Vill se mer information

Utifrån resultatet av hennes forskning efterlyser hon oavsett bättre information till patienterna om vad som händer, när, hur och varför det händer samt hur lång väntan kan tänkas bli.

– Information minskar stress och oro och har en lugnande inverkan. Information ger patienterna kontroll över sin egen tid, om man vet att man ska vänta i tre timmar kan man ställa in sig på det.

Slutligen menar Carina Elmqvist att sjukvården måste bli bättre på att lämna tillbaka ansvaret till patienterna efter besöket och formalisera ett avslut på mötet vid ett akut omhändertagande.

Finns medvetenhet

I Stockholms läns landsting är man medveten om problemet och just nu pågår ett nytt projekt där studenter från flera olika discipliner – bland annat ingenjörer, beteendevetare och ekonomer – går en kurs på Kungliga tekniska högskolan där uppdraget från landstinget är att hitta lösningar på hur framtidens vårdmodell ska se ut.

– Förhoppningen är att det ska komma fram förslag som leder till andra sätt att attackera det här, säger projektledaren Jacob Schuber till Expressen.se.

Till sommaren ska studenterna på pilotkursen lägga fram sina slutsatser.

– Man behöver tänka nytt för att hantera de här utmaningarna vi har med vår demografi, säger Jacob Schuber.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida