Forskaren: Därför sprids hat på nätet

Publicerad

Hotfulla och hatiska kommentarer som "hora", "hoppas du blir våldtagen" och "dö, din slyna".

Vem som helst som skriver en blogg eller bara gör ett inlägg på Facebook kan drabbas.

- Jag tror att det kommer som en chock för många när de får höra att det här finns. Sedan måste fler och fler anmäla hoten och inte ta emot skit, Elza Dunkels, som är lektor vid Umeå universitet och forskat om nätmobbning.

Hon menar att en av anledningarna är att folk blir extrema på nätet är frånvaron av fysisk kontakt.

– Vi ser inte varandra i ögonen. En reaktion som man får direkt när man står ansikte mot ansikte med någon kommer mycket senare på nätet. Då hinner man inte backa, säger hon till Expressen.se.

Hon menar att man ändå måste vara medveten om att åsikterna kommer någonstans ifrån även om de kan förstärkas på nätets kommentarfält.

– De finns ute i stugorna och kommer fram på nätet. Visst, de kanske kryddas men det vet vi inte. Jag umgås inte med de här grupperna och vet inte vad deras jargong är sinsemellan.

"Är skillnad"

Elza Dunkels säger att hon är lite allergisk mot uttrycket näthat. Hon menar i stället att det är ett uttryck för en sexistisk struktur.

– Det är relevant på det sättet att till exempel ungdomar blir präglade av språket på internetforum. Men det är skillnad på hur män och kvinnor blir hotade på nätet. Männen blir inte hotade med våldtäkt och könsstympning.

"Jobba på alla fronter"

Hon tror inte att det skulle vara en generationsfråga när det kommer till vilka som skriver hatiska kommentarer.

– Jag tror det är lika mycket 43-åringar som 17-åringar som gör det. Att det är människor som är förbittrade över hur livet blev.

Vad ska man göra för att komma åt den här typen av näthat?

– Man måste jobba på alla fronter. Dels måste man skärpa lagstiftningen men man måste också upplysa folk. Det är viktigt att man diskuterar och pratar om varför det är så här. Jag tror att det kommer som en chock för många när de får höra att det här finns. Sedan måste fler och fler anmäla hoten och inte ta emot skit.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag