Men bråk om dyrbara patent väntar utefter vägen, liksom tunga etiska spörsmål.
I filmens och litteraturens värld har människan länge kunnat agera Gud. I verkligheten var det nog många som log överseende när den amerikanske superentreprenören, genetikern och biokemisten Craig Venter i mitten av 1990-talet lanserade sina planer på att skapa en ny och konstgjord livsform. Inte minst med tanke på att han hade högtflygande planer på att minska mänsklighetens oljeberoende och utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Han ville kunna skapa syntetiska celler som skulle kunna bryta ned koldioxid eller tillverka miljövänlig vätgas eller etanol, tillräckligt mycket för att täcka en stor del av mänsklighetens energibehov.
Skojfriska konkurrenter döpte raskt om hans Craig Venter Institute till Rädda-världen-institutet och få trodde att han skulle verkligen lyckas i sina intentioner.

Första hindret

Härom veckan kom formbeskedet. Tillsammans med forskarkollegor som Carole Lartigue, John Glass och Hamilton Smith (Nobelpristagare i medicin 1978), kungjorde Craig Venter att försöken med att omvandla en organism till en annan hade lyckats.
- Vi har klättrat över det första hindret på vägen mot målet att kunna skapa syntetiskt liv. Det har tagit flera år, men det kommer bara att ta månader, kanske veckor, att komma vidare, sade Venter under en presskonferens inför publiceringen i vetenskapstidskriften Science.

Mac till pc

Det som forskarna gjorde var att byta ut hela arvsmassan i bakterien Mykoplasma capricolum mot arvsmassan från den närbesläktade Mykoplasma mycoides. En art blev således till en annan.
- En biologisk motsvarighet till att ändra en Macintosh till en pc, förklarade Venter.
Visserligen har genetiker länge kunnat tillföra främmande arvsmassa till celler, men dels har det då varit fråga om celler med cellkärna, dels har andra cellstrukturer och proteiner fått följa med vid överföringen. I det aktuella experimentet användes bara rent DNA, som dock hade kompletterats med en gen som skulle ge motståndskraft mot antibiotika och ytterligare en som skulle göra den nya bakterien blåfärgad.
- Det nya är också att vi har hittat en metod att få in DNA i en cell utan att skyffla in det, sade Hamilton Smith.

Frågetecken

Forskarna visste att de nya, främmande generna hade tagit över sina värdceller när blåfärgade och antibiotikatåliga organismer plötsligt dök upp i mikroskopen efter tre dagars väntan. Men exakt vilka mekanismer som gjorde att det nya genomet helt konkurrerade ut det ursprungliga återstår fortfarande att besvara.
Icke desto mindre har Venters forskningsinstitut nu sökt patent för sin metod. Detta har väckt ont blod i andra forskargrupper som menar att patenträttigheter kan sätta stopp för all annan forskning som siktar mot att konstruera framtidens biobränslen.

Upprepar försöket

- Alternativt bränsle kan bli kommersiellt mycket framgångsrikt och patent är grundbulten för utvecklingen, kommenterade Venter utan att andas medlidande för sina konkurrenter på efterkälken.
Dessutom befinner sig arbetet med konstgjort liv fortfarande på koltstadiet, och drömmen om skräddarsydda energiproducerande organismer ligger något decennium in i framtiden — eller åtminstone fem år, enligt Venter. Forskargruppen ska nu upprepa försöket på andra bakterier med andra cellsystem, och de ska ta reda på vilken genuppsättning som minst krävs för att liv ska kunna upprätthållas.

Lydiga slavar

Forskarna måste också säkerställa att deras celler uppträder lydigt och inte förändras som många bakterier gör i naturen. Inte heller får cellerna kunna infektera människor eller djur, de måste kunna hållas i säkert förvar och helst självdö om de trots allt skulle lyckas "rymma".
Craig Venter anser sig ha tagit den etiska hänsyn som någon kan begära.
- Jag tror inte att något annat vetenskapligt område har stötts och blötts så mycket ur ett etiskt perspektiv — och detta redan innan några resultat ens har blivit färdiga.