Det har blåst upp till folkstorm över att Tillväxtverkets Christina Lugnet får behålla lön och förmåner efter representationsskandalen.
Men Dagens Nyheters granskning – som publiceras i onsdagens pappersupplaga – visar att hon bara är en av flera generaldirektörer som har kvar sin gamla lön.
Trots att de har nya uppdrag.
- Vi kan inte ha den här typen av frälseregler, säger Anders W Jonsson.
Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet fick sparken i måndags och kommer att omplaceras till en annan tjänst inom Näringsdepartementet – vilken ännu inte är klar.
Hon behåller sin titel, gratis bostad och månadslönen på 91 000 kronor fram till den 31 mars 2015, eftersom anställningsavtalet inte går att säga upp.
Hundratals personer har kontaktat Näringsdepartementet och Tillväxtverket och krävt att Lugnet ska sparkas utan lön, skriver DN på onsdagen.
Flera behåller lönen
Men Christina Lugnet är inte den enda generaldirektören som fortfarande uppbär sin gamla lön, även om de numera har nya arbetsuppgifter.
Dagens Nyheters granskning visar att före detta diskrimineringsombudsmannen Katri Linna får 89 000 kronor i 47 månader efter avslutad tjänstgöring.
Kriminalvårdens tidigare generaldirektör Lars Nylén får 113 400 kronor i månaden i 27 månader.
Skatteverkets ex-generaldirektör Mats Sjöstrand lyfter 125 000 kronor i månadslön i 36 månader efter att han lämnat sin tjänst.
Aud Sjökvist, som tidigare var generaldirektör för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, behåller sin lön på 77 500 kronor i 43 månader efter avslutad tjänstgöring.
Sidas före detta generaldirektör Anders Nordström har 109 700 kronor i 44 månader.
Henrik Landerholm, som har varit rektor för försvarshögskolan och generaldirektör för Folke Bernadotte Akademin, har kvar sin lön på 90 300 kronor i 27 månader.
Behövs gemensamma regler
Centerpartiets gruppledare i riksdagen Anders W Jonsson anser att man behöver se över förmånerna för topparna inom offentlig sektor.
- Det här är inte rimligt när vi kräver av undersköterskan som blir arbetslös att hon ska flytta till Malmö och ta ett lågavlönat jobb. Samhällets toppar måste ha motsvarande krav på sig. Det här är högt meriterade människor som utan problem får ett nytt jobb. Vi kan inte ha den här typen av frälseregler, säger Anders W Jonsson till TT.
Anders W Jonsson anser också att det behövs gemensamma regler för intern representation.
– Tillväxtverket blinkar inte när man bjuder personalen på middag på Grand Hôtel för 1 500 kronor kuvertet, det visar att det behövs centrala riktlinjer för vad som är rimligt i så kallad intern representation, säger han till Dagens Nyheter.
Men regeringens egen utredare som i höstas gjorde en större utredning – och kom till slutsatsen att det nuvarande frälsesystemet bör kvarstå – avfärdar kritiken.
- Det är skitsnack att säga att de bara sitter och rullar tummarna och uppbär lön. Det finns enstaka exempel, men i allt väsentligt så gör de sedan nytta, de får olika utredningsuppdrag, och emellanåt kommer de tillbaka på nya chefsjobb, säger Sten Heckscher.
