I rapporten till FN:s råd för mänskliga rättigheter konstaterar Frank La Rue, FN:s rapportör för yttrandefrihet, att internet är ett av århundradets mest kraftfulla verktyg för tillgång till information som ger möjligheter för medborgarna att delta i byggandet av demokratiska samhällen. Men han pekar också på hur många stater hindrar, stör, blockerar och filtrerar internet på ett sätt som direkt kränker medborgarnas rättigheter.
La Rue pekar ut ett antal diktaturer, bland annat Kina, som på olika sätt hindrar tillgång till nätet. Men han är också bekymrad över medborgarnas brist på integritet i en del västländer.

"Kryptering en rättighet"

"Det finns också en oroande trend att stater pressar privata aktörer att lämna över information om sina användare", skriver La Rue.
Han pekar särskilt ut Frankrike och Storbritannien med deras nya fildelarlagar som ger möjlighet att stänga av fildelare från internet. La Rue uppmanar direkt alla stater att avskaffa upphovsrättslagar som tillåter att användare stängs av från internet.
Han understryker också att bredbandsleverantörer, som till exempel Telia, inte ska vara ansvariga för vad som skickas genom deras nät. Censur av innehåll på nätet ska aldrig läggas ut på privata organisationer eller företag. Och myndigheter ska inte hindra medborgare från att kryptera sin nättrafik, enligt La Rue.
- Det är intressant att FN för första gången på allvar tar upp frågor om filtrering, blockering och ansvar för operatörer och säger att det här är yttrandefrihetsfrågor. Därmed inte sagt att det alltid är otillåtet, säger Daniel Westman, IT-rättsjurist på Stockholms Universitet,
Men Per Strömbäck, redaktör för nätforumet Netopia och talesperson för Dataspelsbranschen, branschorganisationen för dataspelsföretag, är djupt kritisk till rapporten. Fildelningen är ett stort problem och Strömbäck tycker att La Rue har en för enkelspårig syn på yttrandefriheten.

"Urholkar yttrandefriheten"

- Han har fallit i en av de vanligaste fällorna, att likställa datatrafik med yttranden. Yttrandefrihet är rätten att utan repressalier uttrycka sin åsikt, men bara en liten del av datatrafiken är yttranden. Om man definierar alla ettor och nollor som yttranden så har man urholkat yttrandefriheten, säger Strömbäck.
- Det finns ett affärsintresse bakom den här definitionen. Teknikaktörer som telebolag, hårdvarutillverkare som Cisco och Ericsson och tjänsteleverantörer som Google tjänar mer pengar ju större datamängder som rör sig i näten och alla former av begränsningar, oavsett skäl, hotar deras affärsintressen.