Sverige skrev under konventionen 1990 och ett tilläggsprotokoll om handel med barn 2006.
I veckan har barnrättskommittén i Geneve för första gången har granskat hur den svenska regeringen följt tilläggsprotokollet för att skydda barn mot människohandel, prostitution och barnpornografi.
Regeringen får kritik på fler punkter än vad Christina Heilborn, barnrättsjurist på FN:s barnfond Unicef i Sverige, hade väntat sig. Det gäller även papperslösa och asylsökande barn i Sverige.
– Kommittén tycker inte att de har tillräckligt skydd här, säger hon till TT.

Bättre lagar

Vid fyra tidigare tillfällen har kommittén granskat Sverige och barnkonventionen.
– En generell kritik, som även kommit flera gånger förut, handlar om att göra barnkonventionen till svensk lag. Det är alltså en återkommande kritik som Sverige får och som regeringen har valt att helt bortse ifrån.
Under en muntlig utfrågning tidigare i veckan påpekade kommittén att ett land som Sverige förväntas ta in en konvention om barns mänskliga rättigheter på stort allvar.
Regeringen, i Geneve representerad av departementstjänstemän, framförde att svenska lagar i allmänhet ger barn bättre skydd än vad konventionen gör.

Olika rätt

TT: Vad skulle bli bättre om konventionen blev lag?
– En stor skillnad skulle handla om ett tydligt skydd mot diskriminering, att alla barn i Sverige skulle ha samma rättigheter enligt lag, oavsett om man är här papperslös eller gömd eller asylsökande eller svensk medborgare. I dag sker en indelning av barn som får olika rättigheter. Och det är inte tillåtet enligt barnkonventionen, svarar Christina Heilborn.
FN:s barnrättskommitté vill också se en skärpning om vad som avses med barnpornografi i brottsbalken.