Först på tisdagen presenteras studien, som finansieras av EU-fonden Dahpne II, i Bryssel. Forskare i elva EU-länder har jämfört hur rättsapparaten i respektive land hanterar våldtäktsbrott. Sverige hamnar i en oväntat dålig dager, enligt studien.

Mer frekvent brott

De höga anmälningstalen i Sverige beror inte enbart på att man har hög benägenhet att anmäla och att man även anmäler övergrepp av lindrigare slag.
Tvärtom, slår forskarna fast, tycks våldtäkter vara ett mer frekvent brott i Sverige än i länderna på kontinenten. Över 5 000 våldtäkter per år anmäls i Sverige medan anmälningarna i andra ungefär lika stora länder ligger på ett par hundra per år. Där kan mörkertalen i och för sig vara stora eftersom man i princip bara anmäler överfallsvåldtäkter och grova övergrepp inom relationer, på samma sätt som det var i Sverige för 40 år sedan.
Den höga frekvensen av våldtäkter i Sverige är starkt kopplad till nöjeslivet, eller mer konkret så kallade efterfester.
Tidig sexdebut, hög alkoholkonsumtion, "fri sexualitet" och "rätten till ett sent nej" ger helt enkelt fler våldtäkter, enligt studien.
I Sverige anmäls 46 våldtäkter per 100 000 invånare. Det är dubbelt så många som i England som redovisar 23 anmälningar. Det är fyra gånger fler än i de övriga nordiska länderna, Tyskland och Frankrike och upp till 20 gånger fler än vissa länder i Syd- och Östeuropa.

Sämst uppklarning

Sverige och England har också den sämsta uppklaringen av våldtäktsbrotten i form av åtal, bara ungefär 13 procent av de anmälda brotten går till åtal.
För svensk del förklaras den låga åtalsfrekvensen bland annat med det svåra bevisläge som kommer sig av att de flesta anmälda våldtäkter inte ger skador. Vidare kommer hälften av de misstänkta männen med invändningar om att kvinnan samtyckt och nästan ingen erkänner. Dessutom har man här svårare att få tag i förövare av överfallsvåldtäkter.
Av de länder som inte har jurysystem ligger Sverige sämst till när det gäller andelen fällda förövare i förhållande till anmälningar – bara 10 procent av anmälningarna leder till en fällande dom. När åtal väl har väckts är andelen fällda dock hög – 80 procent.
I England och Irland, som har jurysystem, frias mer än hälften av de våldtäktsåtalade.
Den vanligaste orsaken till att ett våldtäktsärende läggs ned i Sverige är att polis och åklagare anser att bevisningen inte räcker till. Däremot är det mindre vanligt än i andra länder att kvinnorna drar sig undan vidare utredning.
Falska våldtäktsanmälningar är ovanliga i Sverige. Enligt studien klassificeras endast två procent av de svenska fallen som falskanmälningar.

Ask: Mycket allvarligt

Justitieminister Beatrice Ask är bekymrad över uppgifterna om att Sverige har flest anmälda våldtäkter.
- En del kan bero på att man har en högre anmälningsbenägenhet, men enligt rapporten så är ju det inte hela förklaringen. Man pekar bland annat på att vi har ett rikt nöjesliv och ganska fria ungdomar, men vi får analysera det här när vi har läst rapporten, säger hon till TT.
Ask ser våldtäkter som ett mycket allvarligt problem som regeringen arbetar mycket med att motverka.
- Vi har anslagit närmare en miljard kronor för arbete på just det området och vi har två handlingsplaner där vi arbetar med bättre arbete från polisen både när det gäller bemötande och utredning och annat, och vi har också en utvärdering av lagstiftningen på gång.
Vi är också tillsammans med England sämst på att klara upp våldtäkter.
- Ja, i förhållande till den lagstiftning vi har och det är ju det som gör att man behöver analysera lagstiftningen, den är ju rätt ny, för att se vad som är svårigheten. Det handlar ju om att kunna bevisa det som är kriminaliserat och frågan är om det finns något ytterligare man kan göra. Här kanske vi har en hemläxa, säger Beatrice Ask.