"Fler oskyldiga har drabbats"

Publicerad
Uppdaterad
Netbus tar över din dator och kan fjärrstyra den från andra sidan jordklotet utan att du märker något.
Det var troligen vad Magnus Eriksson råkade ut för.
- Han är inte ensam om att ha drabbats, säger säkerhetsexperten Joakim von Braun.
Han vittnade i rättegången mot Magnus Eriksson och kunde bevisa att barnporrbilderna lagrats i datorn av någon annan. - När jag granskade en kopia av Magnus hårddisk såg jag med en gång att Netbus var installerat, säger Joakim von Braun.

"Mycket bristfälligt skydd"

En del av Netbus fungerar som ett slags osynlig bandspelare och lagrar allt som skrivs, till exempel lösenord. Den som styr Netbus har total kontroll över datorn via Internet och behöver inte vara i närheten. - Universitetet hade ett mycket bristfälligt skydd mot utomstående inkräktare, säger Joakim von Braun. Han menar att vem som helst med tillräckliga kunskaper skulle ha kunnat ha komma åt datorn på Magnus Erikssons tjänsterum.

Lösenordet var spritt

Den som egentligen hade minst kontroll och möjlighet att göra något var Magnus Eriksson. - Han hade inte behörighet att installera program och var inte heller på sitt tjänsterum när en stor del av bilderna hämtades från Internet, säger Joakim von Braun. Den behörigheten hade andra på institutionen. - Men det framkom under rättegången att även deras lösenord var spridda bland många, säger Joakim von Braun.

Kan ha kommit med e-post

Ingen vet i dag hur Netbus hamnade i Magnus Erikssons dator. - Alla loggar som hade kunnat avslöja det har förstörts av universitetet. En möjlighet är att Netbus kommit in i datorn via e-post eller placerats där av någon utomstående, säger Joakim von Braun. Det fanns ytterligare ett program på datorn, FreeAgent, som hämtade de barnpornografiska bilderna från Internet. - Hämtningen har skett utan att den som använt datorn märkt det, och en majoritet av bilderna var orörda. Ingen hade alltså tittat på dem, säger Joakim von Braun. Han betraktar det som Magnus Eriksson drabbats av som ett av många exempel på hur oskyldiga datoranvändare kan råka illa ut. - Det är utomordentligt viktigt att man har bra virusskydd och så kallade brandväggar som skyddar mot inkräktare, säger han.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida