Foto: Stuart Price
 Foto: Stuart Price

Filmen om Joseph Kony får hård kritik

Publicerad

Den uppmärksammade filmen om krigsherren Joseph Kony får nu skarp kritik från flera håll.

Kampanjen kritiseras för att vara missvisande och ge en felaktig bild av krigsherren och hans armé.

- Man ska tänka på att den är gjord av en amerikansk lobbygrupp, säger Emma Skeppström, säkerhetspolitisk analytiker på FOI.

Miljontals människor har berörts och delat med sig av filmen om den ugandiske krigsherren Joseph Kony, som leder rebellgruppen Lord's Resistance Army, LRA. Filmen har på kort tid spridits över hela världen.

Men nu kommer kritik från flera håll, både mot filmen och mot organisationen bakom.

Emma Skeppström, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, med fokus på afrikansk säkerhetspolitik, säger att filmen är missvisande.

– Det är en viktig fråga som de tar upp, men jag tycker den är ganska ensidig, säger hon.

"Ugandas armé har betett sig tvivelaktigt"

Emma Skeppström tar upp flera punkter som hon tycker är problematiska:

• Filmen är gjord av en amerikansk lobbyorganisation som vill att amerikanska militärrådgivare ska fortsätta att hjälpa Ugandas armé.

– De trycker väldigt mycket på hur hemska och dåliga LRA är, och det ska man inte förringa. Men man ska komma ihåg att det finns många situationer där Ugandas armé har betett sig tvivelaktigt och brutit mot de mänskliga rättigheterna.

• Det nämns i filmen att 30 000 barnsoldater har använts, men den siffran gäller över en period på nästan 30 år.

– I dag består LRA:s armé av runt 400 personer och majoriteten är vuxna. Det finns en risk med filmen att man tror att de har en armé med 30 000 barnsoldater, och så ser det inte ut.

• LRA verkar inte längre i Uganda och Joseph Kony har inte varit där sedan 2006. Rebellarmén agerar framför allt i Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Centralafrikanska republiken.

– Eftersom de är utspridda över ett så stort område så agerar de i ganska små grupper.

"Extremt låg kunskapsnivå"

Emma Skeppström är långt ifrån ensam i sin kritik. I den norska tidningen VG utrycker sig forskaren Morten Bøås, som följt konflikten i Uganda i flera år, ännu skarpare. Han säger att han tycker att det är synd att filmen sprids.

– Det är bara ett "vit man ska rädda afrikaner"-koncept och spridningen av filmen vittnar om en extremt låg kunskapsnivå bland folk, säger han.

En talesperson för Ugandas militär säger till AP att Konys styrkor nu för tiden är så små att de inte ses som ett hot i regionen.

Svarar på kritiken

Organisationen bakom filmen, Invisible Children, har också fått ta emot kritik de senaste dagarna, bland annat för att inte tillräckligt mycket av deras resurser går till bistånd.

Organisationen har svarat på mycket av kritiken på sin hemsida. De skriver bland annat:

"Vi är, och har alltid varit, angelägna om att vara 100 procent finansiellt transparenta och att kommunicera vår organisations mål i klartext så att alla kan ta ett informerat beslut om de vill stöda vår strategi."

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag