20 september 2010. Felicia Margineanus upprop på Facebook samlade 10 000 personer att demonstrera mot rasism på Sergels Torg. Foto: Anna-Lena Mattsson
20 september 2010. Felicia Margineanus upprop på Facebook samlade 10 000 personer att demonstrera mot rasism på Sergels Torg. Foto: Anna-Lena Mattsson

Felicia vägrade bli tystad av näthatet

Publicerad

Som 17-åring arrangerade Felicia Margineanu en antirasistisk demonstration som samlade 10 000 deltagare.

Men glädjen förbyttes snart i rädsla, när hennes namn började cirkulera på Flashback.

Hon blev kallad hora och uppmanades att dö. Men Felicia, i dag 22, vägrade låta sig knäckas.

Det är den 20 september 2010. Felicia Margineanu står på Sergels torg i Stockholm och undrar vad hon egentligen gett sig in på. Dagen innan var hon en frustrerad 17-åring som inte fick rösta i riksdagsvalet. Nu är hon en person som har mobiliserat 10 000 personer i en antirasistisk demonstration för att protestera mot Sverigedemokraternas intåg i riksdagen.

Det har börjat bli höst och en grå dimma har sänkt sig över Stockholm. Men i Felicias bröst är känslan allt annat än ruggig och grå. Hon är rädd och euforisk på samma gång när hon tar megafonen och skriker: "Är du redo att göra Sverige till ett bättre land? Räck upp handen!" I nästa sekund ser hon hur arm efter arm höjs i luften.

10 000 dök upp på Sergels Torg.Foto: Anna-Lena Mattsson

När hon kommer hem möts hon av sin mamma.

"Felicia, du har ett val nu. Antigen backar du och tackar nej till intervjuer eller så tar du dig an allt det här och ser vart det leder. Men du måste veta vad du tycker och förstå att det bli konsekvenser."

Felicia väljer att fortsätta och hennes största oro är att inte kunna svara bra på alla frågor som ställs till henne.

– Jag är inte och har aldrig varit partipolitiskt lagd, jag vill bara göra saker för att förbättra samhället, säger Felicia. Men snart skulle hon stöta på patrull från annat håll.

Felicia vill höja sin röst, stå upp för något, visa att kärleken är starkare än hatet. Men hon är också medveten om att det medför risker, särskilt om man är en ung tjej som pratar om rasism. Trots det är hon inte beredd på vågen av hat som de kommande dagarna ska skölja över henne.

– Jag hade varit med i så många intervjuer och ville se vad som skrevs om mig, så jag googlade mig själv, berättar Felicia när vi ses hemma hos henne.

Hon sitter hopkrupen i den svarta soffan där hennes katt Magic lekt. Det syns på de vita, sträva hårstråna som fallit av.

– Jag hamnade på Flashback och där hade det startats en tråd om mig.

I tråden på nätforumet Flashback skrev folk om hennes utseende, att hon var en hora och att de skulle spotta på henne.

– Jag är halvrumänsk, så de skrev att jag var en smutsig zigenare. De kommenterade också min familj, och då blev jag så rädd.

– Det var också många kommentarer som var sexistiska och som fokuserade på att jag är kvinna.

Det blir för mycket för Felicia. Hon låser in sig på sitt rum, stänger ned sitt Facebookkonto och ringer polisen. Men polisen kan inget göra. Hon fortsätter att läsa forumtrådarna om sig själv och det blir bara värre. Men plötsligt inser hon att det är precis det här hatarna vill, att hon ska vara tyst.

Näthatet fick Felicia att låsa in sig på sitt rum, stänga ned sitt Facebookkonto och ringa polisen. Foto: Jonte WentzelNäthatet fick Felicia att låsa in sig på sitt rum, stänga ned sitt Facebookkonto och ringa polisen. Foto: Jonte Wentzel
Näthatet fick Felicia att låsa in sig på sitt rum, stänga ned sitt Facebookkonto och ringa polisen. Foto: Jonte Wentzel
Insikten om att de var "patetiska" aldrig skulle våga röra henne på stan gjorde henne stark. Foto: Olle SporrongInsikten om att de var "patetiska" aldrig skulle våga röra henne på stan gjorde henne stark. Foto: Olle Sporrong
Insikten om att de var "patetiska" aldrig skulle våga röra henne på stan gjorde henne stark. Foto: Olle Sporrong

– Jag kom plötsligt på att det här är vuxna män som sitter och skriver så här om en 17-årig tjej. Det är patetiskt. Och jag vet att de aldrig skulle våga röra mig om de såg mig på stan.

Insikten gav henne nytt mod och hon insåg att alla de otaliga intervjuer hon gjort i tidningar och tv-soffor egentligen bara betydde en enda sak: Att det finns folk som vill lyssna på henne. Och det bevisades gång på gång. Hon fick FN:s pris "Kämpe för mänskliga rättigheter", åkte till Bryssel och pratade i Europaparlamentet och blev 2010 nominerad till hjälte på "Svenska hjältar".

– Jag fann en styrka i mig själv som nog alltid funnits där, men som inte hade fått utlopp.

I dag är Felicia Margineanu entreprenör, driver flera företag och kommer snart ut med en bok som handlar om sociala mediers möjligheter. Många av hennes drömmar har gått i uppfyllelse, men hon känner sig inte klar än. I valet 2014 vann Sverigedemokraterna ny mark.

– Många undrade om jag skulle dra ihop en ny demonstration men jag sa: "Nej, gör det själv", säger Felicia och fortsätter:

– Folk väntar alltid på att andra ska göra något, men man kan också göra något själv.

Och trots att hennes engagemang i valet 2014 inte blev lika uppmärksammat i medierna så fanns det likväl där.

– Jag satsade på att delta i olika kampanjer som rörde förorterna, till exempel Fryshusets #RöstaFörDinOrt.

Men Margineanu var också med och startade upp initiativet "Förorten i media" för att förändra den skeva bild som finns av förorten i dag. En bild som präglas av bränder, polisbilar och stenar som flyger i luften.

– Jag känner ett ansvar gentemot alla andra ungdomar som inte har fått göra sin röst hörd. Det kommer jag att fortsätta med.

96 procent läggs ner

I februari 2014 släppte Brottsförebyggande rådet (Brå) en rapport som visade att 96 procent av alla anmälningar om kränkningar och hot på internet lades ned av polis eller åklagare.

En av de vanligaste anledningarna till detta är att det är svårt för polisen att identifiera en misstänkt gärningsperson.

Av rapporten framgår också att polisen har en bristande IT-kompetens.

Profilerna läste upp hatmejlen

Under 2014 sände SVT:s Uppdrag granskning ett program där man tog upp näthatet som främst kommer från män och som främst drabbar kvinnor. Bland de kända namnen som blivit hårt ansatta av hotet och haten finns Maria Sveland, journalist och författare, Jenny Alversjö, programledare på TV4, Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, och Ann-Charlotte Marteus, ledarskribent på Expressen. De har på olika sätt fått ta emot enormt mycket hat för att de är just kvinnor som syns i offentligheten. Här är delar av de hatmejl som de läste upp i tv-programmet:

"En natt kommer vi att stå utanför din dörr, ditt äckliga luder. Det blir en rolig natt.

"Du är en riktig slyna och hora. Du har två veckor kvar att leva och jag kommer visa att jag menar allvar."

"Det har ju hänt förut att någon känt igen en propagandaspridande kackerlacka eller ett svenskfientligt svin, på gatan eller i ett varuhus."

"Jag hoppas att du eller dina barn och nära och kära blir våldtagna inom kort. Inte för att jag bryr mig om er, men för att ni ska vakna upp till den bistra sanning som fler och fler av vanligt folk har vaknat upp till."

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag