Unga som växer upp i problemfyllda områden med lågavlönade föräldrar med dåligt socialt nätverk låter sig lätt imponeras av kompisar som på brottslig väg skaffat sig status.
Unga som växer upp i problemfyllda områden med lågavlönade föräldrar med dåligt socialt nätverk låter sig lätt imponeras av kompisar som på brottslig väg skaffat sig status.

Fattiga barn hamnar ofta i kriminalitet

Publicerad
Uppdaterad
Unga fattiga riskerar att hamna i kriminalitet. Men orsaken är inte alltid att man vill ha tag i pengar och prylar. Att förnedra och råna en Lidingökille på hans i-pod kan i stället handla om att visa makt.
Ett barn som växer upp i fattigdom har många odds emot sig. Att vara fattig är sällan den enda orsaken till att man blir kriminell men tillsammans med andra negativa faktorer kan det bli resultatet. Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, säger att fattigdom har varit och fortsätter att vara en väsentlig riskfaktor för att unga ska hamna i brottslighet.

Viktigast att få status

Unga som växer upp i problemfyllda områden med lågavlönade föräldrar som har ett dåligt socialt nätverk låter sig lätt imponeras av kompisar som på brottslig väg skaffat sig status. Det materiella är inte alltid det viktigaste dock. Att nå status, heder och erkännande är ofta ett större mål.

Vill visa sin makt

- De rika Canada goose-killarna från Lidingö och Saltsjöbaden blir förnedrade och rånade på sina saker, men inte för att de fattiga killarna från förorten förskräckligt gärna vill ha jackan, i-poden eller mobiltelefonen, säger Jerzy Sarnecki och fortsätter: - Framför allt vill man visa sin makt och överlägsenhet i en situation där man i övrigt är ganska maktlös och underordnad. Känslan av hopplöshet är starkt drivande för unga kriminella. Och kommer man från en familj med sociala problem som arbetslöshet, missbruk och ohälsoproblem så är riskerna stora. När föräldrarna själva är överhopade med problem klarar de inte av tillsynen av barnen och hjälper dem inte att ha en aktiv fritid. I Rädda barnens rapport "Ensam är fattig" framgår det att barn till ensamstående är extra utsatta för risken att hamna i fattigdom. Jerzy Sarnecki säger att ensamstående mammor är en utsatt grupp när det gäller våldsutsatthet, dålig utbildning, arbetslöshet och ett svagt socialt nätverk. Och därmed en riskfaktor för att barnen ska hamna i kriminalitet. Ser unga kriminaliteten som en väg ut ur fattigdomen? - Ja, det kan man göra men då talar vi om en mer sofistikerad kriminalitet som händer senare i livet. Då talar vi om att bli narkotikalangare eller värdetransportrånare. Det kan man drömma om när man är 12-13 år och i bästa fall bli när man är 20-25 år, säger Jerzy Sarnecki. Hur ser du på framtiden för de här ungdomarna? - Väldigt svårt att veta. En positiv sak är att vi börjar få andra, tredje och snart fjärde generationens invandrarungdomar som för varje generation tycks klara sig bättre i samhället. Det kommer att finnas allt fler positiva förebilder, säger han. Men den negativa sidan är den fortsatt kraftiga segregationen. - Problemet är att man som ung och fattig upplever att man inte har så många chanser. Sarnecki tycker att det är ett problem att debatten ?i samhället allt mer riktar in sig på straff och att man ska ta i med hårdhandskarna mot unga kriminella, i stället för att undersöka de sociala orsakerna bakom brottsligheten.
Ann-Helen Laestadius

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag