Inne i "katastrofbilen" får alla fem plats. Foto: Axel ÖbergInne i "katastrofbilen" får alla fem plats. Foto: Axel Öberg
Inne i "katastrofbilen" får alla fem plats. Foto: Axel Öberg
Familjen Larkin har ingen katastrofbil, men har bunkrat ammunition, vapen och mat. Foto: Axel ÖbergFamiljen Larkin har ingen katastrofbil, men har bunkrat ammunition, vapen och mat. Foto: Axel Öberg
Familjen Larkin har ingen katastrofbil, men har bunkrat ammunition, vapen och mat. Foto: Axel Öberg
Stan Pruiett visar hur man slåss med kniv och försvarar sig mot pistoler på mässan för preppers. Foto: Axel ÖbergStan Pruiett visar hur man slåss med kniv och försvarar sig mot pistoler på mässan för preppers. Foto: Axel Öberg
Stan Pruiett visar hur man slåss med kniv och försvarar sig mot pistoler på mässan för preppers. Foto: Axel Öberg
Erik Rasmusen har grävt ner väskor med mat och knivar för att överleva en eventuell undergång. Foto: Axel ÖbergErik Rasmusen har grävt ner väskor med mat och knivar för att överleva en eventuell undergång. Foto: Axel Öberg
Erik Rasmusen har grävt ner väskor med mat och knivar för att överleva en eventuell undergång.  Foto: Axel Öberg

Familjen som förbereder sig för "undergången"

Publicerad

SALT LAKE CITY. De är rädda för krig, naturkatastrofer och samhällskollaps.

Katastrofer de inte tänker möta oförberedda.

Det här är USA:s preppers – en subkultur som växt till en folkrörelse.

Och en folkrörelse som efter presidentvalet slår rekord och lockar anhängare bland både demokrater och republikaner och i alla samhällsklasser.

Egentligen ville Stan Pruiett, 52, bygga familjens nya katastrofbil i skottsäkert material. Men efter att ha räknat kom familjen fram till att det skulle bli för tungt – och att det var bättre att prioritera bekvämlighet, mat, vatten och reservtank för att kunna färdas långt.

Om allt skulle gå åt helvete alltså.

Eller när ”the shit hits the fan” som man säger i preppers-kretsar.

Stan Pruiett vill inte kalla sig rädd. Tvärtom. Hela sitt vuxna liv har han förberett sig för att slippa vara rädd.

Vi träffar honom och hustrun Shawnette, 49, och barnen Korina, 17, Marin, 14 och Cody, 11, på den årliga preppersmässan PrepperCon söder om Salt Lake City i den konservativa delstaten Utah.

Familjen Pruiett har byggt en "katastrofbil".Foto: Axel Öberg

I 16 år arbetade Stan som polisofficer ”med många drograzzior i New Mexico på meritlistan”. Han är en sån som upplever att det mesta blivit värre. Nu jobbar han förebyggande. Filosofin är att ju fler som är förberedda desto mindre blir effekterna av en katastrof. Han ordnar självförsvarskurser, MMA-träning för barn, kurser om skjutvapen, knivslagsmål för nybörjare och evakueringsplaner. Allt man kan behöva när ”The End of the World As We Know It” inträffar.

Vad det egentligen betyder varierar från prepper till prepper. Gemensamt är att de inte litar på att staten kommer att rädda dem när det väl händer.

Stan och Shawnette Pruiett förbereder sina tre barn för "undergången".Foto: Axel Öberg

"När samhället brakar ihop måste vi kunna försvara oss"

För Stan Pruiett är det mest troliga scenariot en naturkatastrof med efterföljande samhällskaos. Men som medlem i mormonkyrkan vill han heller inte utesluta att domedagen kan vara nära. Hans fru tror snarare att det är det politiska läget som kommer orsaka samhällskollapsen.

– Jag hoppas att det inte händer, men mycket pekar ditåt, säger hon. Och när samhället brakar ihop måste vi kunna försvara oss, särskilt om lag ordning inte längre gäller.

– Matbutikerna kommer att tömmas på några dagar och tänk bara vad som händer efter det.

Expressens reporter Anne-Sofie Näslund testar en bil som sägs vara zombiesäker.Foto: Axel Öberg

Preppingkulturen bygger på individualism. När välfärden ökat har den individuella krisberedskapen minskat. Men i takt med att tilliten till staten sjunker växer människors behov av att själva känna sig förberedda. Det moderna IT-samhället upplevs som sårbart och gammeldags kunskap som att kunna göra upp eld, jaga och odla sin egen mat värderas högre.

Kulturen brukar härledas till 1970-talet, Vietnamkriget och hotet från det kalla kriget. En rad händelse har sedan utvecklat rörelsen. 11 september-attackerna. Finanskrisen. Orkanen Katarina 2005 då tiotusentals människor i New Orleans blev strandade, butiker plundrades och räddningsarbetarna inte tog sig fram. Bush-administrationen fick hård kritik för sin oförmåga att agera. Under Obamas tid som president var det i stället rädslan att staten skulle ta ifrån medborgarna deras frihet och rättigheter – som den bland republikaner högt skattade rätten att bära vapen – som lockade nya anhängare.

Många amerikaner blev strandsatta på tak efter orkanen Katrina.Foto: David J. Phillip / AP AP POOL

Program om preppers blev tittarsuccé

För allmänheten har fenomenet blivit känt genom dokumentärer och populära reality-tv-serier som National Geographics “Doomsday Preppers”. Premiären 2012 sågs av över fyra miljoner människor och i slutet av säsongen var serien den mest populära i kanalens historia. Men om de serierna mest skildrat de extrema anhängarna – gärna med bunker under huset – växer nu antalet mer vanliga utövare.

 

LÄS OCKSÅ: Debatt: Fler borde bunkra upp med mat och vatten

 

Fortfarande är en stor majoritet vita män i traditionellt konservativa delar av USA, men efter höstens presidentval upplever många att gränserna suddats ut. Även hos progressiva storstadsbor går det plötsligt att hitta en ”bug-out-bag” – en väska packad med det mest nödvändiga för att överleva de första 72 timmarna. Inte heller pengar på banken ses längre som en garanti för att sova gott om natten. För vad ska man med pengar till om hyllorna i butiken gapar tomma som Shawnette Pruiett säger.

Så förbereder sig de som är snuskigt rika

Trenden märks inte minst i Silicon Valley. I början av året uppmärksammades artikeln ”Doomsday prep for the super rich” i magasinet The New Yorker efter att journalisten Evan Osnos fått en unik inblick i hur några av techvärldens mest framgångsrika entreprenörer tagit ”Plan B”-tänket till en ny nivå.

Som Reddit-grundaren Steve Huffman som skaffat motorcyklar eftersom alla som sett filmen ”Deep Impact” från 1998 vet att det är enda sättet att fly en stad om alla försöker ta sig därifrån samtidigt. Eller hur hus på Nya Zeeland blivit en statussymbol bland rika preppers. På andra sidan jorden köper de hus i naturen med egen landningsbana dit de kan ”bug out”. Och kanske det mest extrema exemplet: Entreprenören Larry Hall som startade ”Survival Condo Project”, ett femton våningar stort lyxkomplex under jord i Kansas – skyddat från allt – med lägenheter för 3 miljoner dollar styck. Slutsålda såklart.

Under mässan hålls kurser i hur man slåss med kniv. Några små barn leker vid sidan av.Foto: Axel Öberg

Trump fick människor att oroa sig för framtiden

Tydligt är också att höstens presidentval fått rörelsen att växa. Några exakta siffror finns inte men ”The American Preppers Network” säger att de har över 40 000 medlemmar vilket är fler än någonsin. Och oron verkar vara nästan lika stor bland demokrater som republikaner. En anledning är att många preppers oroar sig för naturkatastrofer – en oro som kopplas samman med att Trump nu river upp Obamas klimatpolitik. Andra säger att oron för krig ökat sedan Trump vann valet. De hoppades att hans ”America first” skulle hålla USA utanför kriget i Syrien och tog nyheten om att USA anfallit syriska regimen, och därmed Rysslands allierade, som en påminnelse om att ett tredje världskrig kan vara nära.

Robert Meyer som är professor i riskmanagement vid Wharton School of Business menar det skett en tydlig attitydförändring:

– Tiden kring valet och efteråt hade en känsla av nalkande undergång och kaos av ospecificerad natur som fick människor att oroa sig för framtiden, säger han till New Orleans Public Radio.

 

LÄS OCKSÅ: Ledare: Preppern är inte längre en galning

 

Flera företag som säljer överlevnadstillbehör vittnar om samma sak. My Patriot Supply som säljer mat anpassad för bunkerliv berättar i Business Insider att de fördubblade sin onlineförsäljning under veckan då Trump svors in jämfört med samma vecka året innan. Och att de under hösten har tredubblat försäljningen.

Nicole överlevde 57 dagar i skogen

13 000 biljetter är sålda till mässan utanför Salt Lake City och nästan 200 utställare är på plats. Här säljs gasmasker och solcellspaneler, vapen och köksapparater som frystorkar mat. På scenen är det modevisning med barn som visar upp skottsäkra skolväskor.

Nicole Apelian levde på regnvatten och det hon själv fick tag på i skogen.Foto: Axel Öberg

Ett av de stora dragplåstren är Nicole Apelian. Förra året var hon med i det extrema överlevnadsprogrammet ”Alone” på History Channel. Under 57 dagar levde hon helt ensam i vildmarken. Det var oväder och kallt och vilda djur. Allt som fanns att äta och dricka var regnvatten – och det hon själv lyckades fånga.

– Jag älskade det, säger hon. Jag förstår att meningen var att det skulle vara tufft, men jag kände mig lycklig och livet var enkelt. Det enda jag behövde bekymra mig om var eld, mat, mitt vindskydd och vatten. Primalhjärnan började fungera som den ska och allt störande brus var borta.

Tror att ett tredje världskrig är en väldigt verklig möjlighet

Egentligen vill hon inte kalla sig prepper, kulturen bygger för mycket på skräck och skräcken får man lära sig att hålla i schack, säger hon.

– Men ja, med tanke på det politiska klimatet tror jag att ett tredje världskrig är en väldigt verklig möjlighet. Att all elektricitet kommer att slås ut är inte heller otänkbart.

Nicole i programmet "alone".Foto: Faksimil History Channel

Rådet till besökarna som kommer fram efter föreläsningen är att öva.

– Så många människor har köpt all tänkbar utrustning – som de aldrig använt. De har bug out-väskor men obrutna förpackningarna. De vet inte ens hur tung väskan är att bära.

– Testa allt, säger hon. Börja med att stänga av elektriciteten och vattnet i 72 timmar där hemma. Det är en enkel och säker övning. Du märker vad som saknas och vad du måste träna på. Och du övar på att inte drabbas av panik.

På mässan i Salt Lake City visar preppers upp sina förberedelser.Foto: Axel Öberg

Nicole Apelian är jägare, har arbetat som safariguide i Afrika, är expert på naturmedicin och kan det mesta om växter. Efter programmet råkade dessutom hon och första säsongens vinnare Alan Kay träffas och bli kära – så nu bor två professionella överlevare under samma tak. I källaren har de bunkrat med mat och vatten för minst ett år.

– Många tänker att de ska flytta till landet om något händer, men efter att själv ha jagat min mat i två månader är det ett hett tips – ha ett förråd med mat där hemma, säger Nicole.

Efter det senaste presidentvalet i USA slog folkrörelsen rekord. Foto: Axel Öberg

17-åriga Korina har tre knivar i sin väska

För familjen Pruiett har den nya katastrofbilen – eller bug out-camper som de säger – haft en lugnande effekt. Första gången de åkte på en längre provtur kände Shawnette hur lugnet spred sig i kroppen. Allting fungerade som det skulle. Det var dessutom bekvämt och mindre klaustrofobiskt än hon oroat sig för.

– I värsta fall skulle vi till och med kunna sova åt det här hållet och få plats några till, säger hon till sin man där de ligger på rad, med sina tre yngsta barn mellan sig.

Barnen hjälpte till att bygga och har övat på olika krissituationer så länge de kan minnas.

– Det här gör mig trygg, säger 17-åriga Korina. Jag vill känna att ingenting kan hända min familj och har blivit den som dubbelkollar allt så pappa inte missar något.

I julas fick hon en tredje kniv att ha i ryggsäcken.

Familjen bor i Eden, ett samhälle med 650 invånare i bergen norr om Salt Lake City.

– Vi gillar att det är litet, det känns väldigt säkert, men vi är inte helt förskonade där heller, säger Shawnette. Det är mycket som händer med vår regering. Många människor som kommer till USA vill ta ifrån oss vår frihet och våra rättigheter och det finns människor som inte vill ha ett organiserat samhälle.

HUR ÄR DU FÖRBEREDD OCH VAD ÄR DU MEST RÄDD FÖR?

 

Foto: Axel Öberg

Erik Rasmusen, 23, vildmarksutbildare, Salt Lake City:
– Mitt jobb är att utbilda andra och är själv alltid redo att "bug out". Jag har grävt ner väskor i Kalifornien och på hemliga platser längst motorvägen här i Utah med det mest nödvändiga som mat, vatten och knivar. Och jag är alltid klädd så jag kan springa och klättra. Jag är förberedd för allt, men vad som än händer kommer andra människor vara det största hotet.

 

Foto: Axel Öberg
Foto: Axel Öberg

Larry, 55, exmilitär och Margret, 54, vårdare, Salt Lake City:
– Vi har skaffat oss ett ställe i bergen. Vi har militärtält och försöker bli självförsörjande. Senaste åren har vi köpt två gevär och två pistoler. Vi känner oss inte trygga. USA kan när som helst invaderas. Mest rädda är vi för Nordkorea och Ryssland. President Trump försöker bygga upp vår militär men det är långt ifrån försvaret under Reagans tid då jag själv var i militären.

 

Foto: Axel Öberg

JP Larkin, 47, HR-chef, med hustrun Karina Larkin, 46, manager och barnen Eliana, 11 och Tobin, 9:
– Jag tror inte att en apokalyps är på väg, men oroar mig för naturkatastrofer. Jag har bunkrat ammunition, vapen och mat så vi klarar oss i några veckor. Problemet är att dina grannar kanske inte är lika förberedda så det är inget man pratar högt om. För vad händer om grannarna har vapen men ingen mat? Mänskligheten kommer att ställas på sin spets.

 

Foto: Axel Öberg

Amanda Anderson, 16, student, Salt Lake City:
– Min pappa säger alltid att kriget kan komma. Det är jag är mest rädd för. När Trump anföll Syrien tänkte jag att det var kört. Jag har blivit mer orolig sedan han blev president. Vi har mat i hela källaren och många vapen och jag har kunnat skjuta sen jag var 6 år. Men blir det kärnvapenkrig finns det inte mycket vi kan göra.

Rädslan för andra som är oförberedda

På väggen ovanför sängen hänger ett automatvapen, en AR-15.

Om något händer handlar det inte bara om att vara förberedd – utan också att kunna försvara sig mot dem som inte är det, förklarar Stan. Även om man helst delar provianten med så många som möjligt.

– Jag har läst mycket om hur människor fungerar. När de blir rädda fokusera de bara på sig själva. Plötsligt är det ”vad som än krävs för att jag ska klara mig”. Stjäla, döda, vad som helst.

Shawnette säger att hon i värsta fall också skulle skjuta.

– Vi har övat. Jag skulle göra vad som krävs för att skydda mina barn, men jag hoppas att det aldrig går så långt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag