FICK JOBBA KVAR. Den spionmisstänkte diplomaten på väg till jobbet på UD i Stockholm. Han kan jobba kvar eftersom det politiska spionage han misstänktes för inte är straffbart i Sverige med dagens lagstiftning.
FICK JOBBA KVAR. Den spionmisstänkte diplomaten på väg till jobbet på UD i Stockholm. Han kan jobba kvar eftersom det politiska spionage han misstänktes för inte är straffbart i Sverige med dagens lagstiftning.

Spionmisstänkte diplomaten stoppad av Säpo

Publicerad
Uppdaterad
FLORIDA. Den spionmisstänkte svenske diplomaten stoppades i sista stund från att få en ytterst känslig postering som Sveriges nationella expert i Europarådets lägescentral SitCen i Bryssel.
Jobbet på SitCen hade placerat diplomaten - som av den ryska säkerhetstjänsten fått kodnamnet "Silvester" - mitt i EU:s underrättelsecentral.
På ett hotellrum någonstans i Florida beskrev den avhoppade ryske spionöversten Sergej Tretjakov för Expressen hur en svensk diplomat i flera år läckt hemliga EU-handlingar till den ryska underrättelsetjänsten SVR.
Enligt Tretjakov gav SVR svensken kodnamnet "Silvester", och hemlig status som "förtrolig kontakt".
Med hjälp av dokument från Säpo, UD och åklagarmyndigheten kunde Expressen avslöja diplomatens verkliga identitet.
Chefsåklagare Tomas Lindstrand bekräftade i går att han i maj 2002 inledde en förundersökning mot diplomaten för misstänkt spioneri, men tvingades i september samma år lägga ned den eftersom brott ej kunde styrkas.
Tomas Lindstrand säger till Expressen att den svenska spionerilagstiftningen inte gör det möjligt att åtala någon för att ha lämnat ut hemliga politiska uppgifter, om inte avslöjandet av uppgifterna lett till men för det svenska försvaret.

Känslig EU-post

UD vägrar kommentera om man vidtagit några disciplinära åtgärder mot diplomaten på grund av uppgifterna om hans kontakter med representanter för den ryska underrättelsetjänsten.
Men interna UD-dokument visar att diplomaten i själva verket var på väg att placeras på en ytterst känslig EU-post när Säpos spioneriutredning inleddes.
Våren 2002 hade UD:s ledning valt ut diplomaten till posten som Sveriges förste nationelle expert vid Europarådets lägescentral, SitCen i Bryssel.
Lägescentralen (SitCen, Situation Centre) är EU:s gemensamma organ för insamling och bearbetning av underrättelseinformation.
Informationen kan, enligt EU:s egen hemsida, komma från medlemsländerna, från den militära staben, från EU:s satellitcenter eller från EU:s övervakningsmissioner.
SitCen är bemannat 24 timmar om dygnet för att kunna utföra kontinuerlig bevakning av kriser och konflikter, och stöder direkt Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (KUSP), ett ständigt organ inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, samt den militära kommittén under pågående operationer.
UD:s ledning hade valt ut diplomaten till den känsliga posten, möjligen bland annat för att han hade erfarenhet från Försvarets Tolkskola, där rekryterna utbildas i underrättelsearbete, och tidigare hade arbetat med analys av underrättelsematerial både på topphemliga FRA och på överbefälhavarens underrättelse- och säkerhetskontor USK.
Diplomaten var våren 2002 fortfarande kvar i New York på den svenska FN-representationen.
Av handlingar i diplomatens personalakt framgår att UD:s ledning våren 2002 meddelat SitCens ledning att diplomaten skulle tillträda den nya posten i Bryssel 3 juni 2002, med en stationeringstid på två år.

Brevet till ambassadören

28 maj 2002 skrev Europeiska rådets biträdande generalsekretare Pierre de Boissieu till Sveriges EU-ambassadör Gunnar Lund och informerade om att den svenske kandidaten hade godkänts.
I brevet underströk de Boissieu att diplomaten under sitt arbete vid Sitcen "kommer att verka inom ett område där det krävs en hög nivå av sekretess".
"Om han inte innehar den nödvändiga nivån av säkerhetsklarering (secret), måste han genomgå säkerhetskontroll", konstaterade han i brevet till den svenska EU-representationen.
Den svenske diplomaten, som enligt den avhoppade spionöversten Sergej Tretjakov hade läckt stora mängder hemliga EU-dokument till ryssarna, var alltså bara dagar från att placeras mitt i EU:s underrättelsecentral.

Missade toppjobbet

31 maj 2002 beslutade spioneriåklagare Tomas Lindstrand att inleda en förundersökning om misstänkt spioneri mot diplomaten.
Bara drygt tre veckor senare, 24 juni, skickade UD:s personalenhet plötsligt ett telemeddelande till representationen i New York med rubriken "Hemförordnande Xxxxxxxx Xxxxxx (diplomatens namn)".
I meddelandet fick FN-representationen veta att UD beslutat att kalla hem diplomaten för tjänstgöring i departementet från och med 26 juli.
Under sommaren pågick förundersökningen mot honom hos säkerhetspolisen Säpo.
I september 2002 lade chefs- åklagare Tomas Lindstrand ned förundersökningen om misstänkt spioneri. Men då var det redan för sent för diplomaten.
Han fick stanna kvar i Stockholm. Diplomaten har under de åtta år som gått sedan han kallades hem i samband med förundersökningen om misstänkt spioneri inte fått någon ny utlandsplacering.
Expressen har vid telefonsamtal och i mejl till diplomaten bett honom kommentera UD:s beslut att stoppa honom från att tillträda posten i Bryssel, men han har avböjt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag