Säpo utredde spioneri åt Stasi - Expressen har nu träffat misstänkta hemliga spionparet som lever "vanligt" villaliv. Båda nekar till spionanklagelserna. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG OCH ROBBAN ANDERSSON
Säpo utredde spioneri åt Stasi - Expressen har nu träffat misstänkta hemliga spionparet som lever "vanligt" villaliv. Båda nekar till spionanklagelserna. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG OCH ROBBAN ANDERSSON

Säpo: Svenska akademikerparet var Stasis agenter

Publicerad
Uppdaterad
Utåt levde de som ett helt vanligt svenskt akademikerpar.
I verkligheten var de - misstänkte Säpo - spioner för östtyska Stasi och för sovjetiska underrättelsetjänsten GRU.
Det avslöjas i hemligstämplade Säpoakter som i dag presenteras i en ny bok av forskaren Birgitta Almgren.
Kvinnan beskrivs som "förmodligen Stasis smartaste kvinnliga agent" i Sverige.
Mannen och kvinnan är två av de cirka 50 personer som Säpo misstänkt i någon form spionerat på Sverige för den östtyska säkerhetstjänsten Stasi - och som finns registrerade i tidigare hemliga Stasi-arkiv.
Forskaren Birgitta Almgren har efter ett beslut i regeringsrätten fått rätt att läsa samtliga Säpos hemliga akter om de misstänkta Stasi-spionerna.
Säkerhetspolisen Säpo fick 1985 detaljerade uppgifter om den svenska kvinnan, som var mycket aktiv inom Lottakåren och frivillig inom flygvapnet. Hon gjorde enligt Säpo misstänkta resor till DDR.

Var skäligen misstänkt

I juli 1986 beslöt åklagare att inleda en förundersökning mot kvinnan som var skäligen misstänkt för spioneri.
Mellan 1986 och 1988 avlyssnade Säpo familjens telefoner och öppnade all post efter upprepade förnyade beslut av tingsrätten.
I november 1986 skärptes graden av misstanke, enligt Säpos dokument.
Kvinnan hade, enligt Säpo, gått ledarskapskurser och visat stort intresse för de delar av lottakårens utbildning som innehöll hemliga delar av värde för totalförsvaret.
Efter de tre första kurserna till flyglotta tog hon ledigt för att åka till Östtyskland.
Hon deltog ofta i stabsövningar och andra övningar inom flygvapnets lottautbildning som var viktiga ur underrättelsesynpunkt. Hon krigsplacerades med luftbevakningsuppgifter.
Hennes personakt hos Säpo är väldigt detaljerad, enligt referatet i boken "Inte bara spioner...".
Hon ska ha visat "ett mycket markant intresse" för flygvapnets kurser.
Hon hade 1968 gift sig med en man från DDR som också han länge var föremål för undersökningar av Säpo på grund av misstänkt spioneri.

Misstänks ha utfört uppdrag

Mannen hade, skriver Birgitta Almgren på basis av Säpomaterialet, med all sannolikhet "betydelse för hennes engagemang i Stasi".
Mannen var, enligt Säpos dokument, under flera år skäligen misstänkt för att ha utfört uppdrag för Stasi och därefter illegalt ha inhämtat underrättelseuppgifter för den sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU.
Förundersökningen lades dock ned av åklagare i december 1985 eftersom brott inte kunde styrkas.
Säpo slår fast en rad misstänkta omständigheter som talar mot mannen:
* Han påstår att han flytt från Östtyskland, men trots det reser han regelbundet dit, när han rimligen borde riskera fängelsestraff.
* Han hade goda kunskaper i svenska när han kom till Sverige 1964, men dolde det.
* Han talade flytande ryska, men dolde det för bekanta och arbetsgivare.
* Han skaffade sig tillgång till en fritidsfastighet intill militärt skyddsområde och nära militära anläggningar.
* Han skaffade ytterligare en fritidsfastighet som låg strategiskt placerad i förhållande till militära genomfartsvägar.
* Säpos spaningar tydde på att agentradiotrafik förekom.
Mannens hustru fick, enligt Säpos kartläggning, dessutom ofta brev och vykort från DDR med "korta, kryptiska meddelanden".
Säpo kunde, enligt Birgitta Almgrens bok, dokumentera hennes "mycket märkliga kontakter" under den period som tingsrätten godkände telefonavlyssningen.

Material förstördes

1988 beslutade dock dåvarande chefsåklagare Christer van der Kwast plötsligt att förundersökningen skulle läggas ned och allt inspelat material och utskrifter förstöras.
Orsaken var att telefonavlyssningen avslöjat att kvinnan värvats som agent av den kvalificerat hemliga underrättelseorganisationen SSI inom Must, den svenska militära underrättelsetjänsten.
Det visade sig till exempel ha varit SSI som låg bakom kvinnans resa till Östtyskland 1986.
Alla band avmagnetiserades och 154 sidor utskrift förstördes.
Birgitta Almgren skriver:
"SSI hade uppenbarligen lyckats "vända" den för spioneri starkt misstänkta kvinnan så att hon (också?) utförde uppdrag i DDR för den militära underrättelsetjänsten."
I boken beskriver Birgitta Almgren henne som "förmodligen Stasis smartaste kvinnliga agent" i Sverige.
När säkerhetspolisen år 2000 och 2001 gjorde en genomgång av samtliga drygt 50 personer som under åren varit misstänkta för att ha haft olagliga kontakter med Stasi konstaterade Säpos utredare:
"Dock kvarstår en känsla av att hennes kontakt med forna DDR:s tjänst varit av annat slag än utredningen kunnat påvisa. Men i dagsläget finns ingen information vid Säpo som kan bevisa att så är fallet".
Kvinnan ska dock, enligt boken, under så kallade säkerhetssamtal med Säpo ha bekräftat att hon utfört uppdrag för Stasi.
Birgitta Almgren får enligt beslutet i regeringsrätten inte bekräfta kvinnans identitet. Hon talar om henne som "Nummer 6" i boken. Hon säger till Expressen:
- Nummer 6 var viktig och skicklig. Det framkommer i både Säpos dokument och i intervjuer jag gjort med de före detta Stasi-officerare som hade ansvar för Sverige som operationsområde.

"Talar för hennes skicklighet"

Däremot har hon inte lyckats få ut de registerkort - benämnda F22 i Stasis arkiv - som skulle ge henne möjlighet att få fram de spionrapporter som kvinnan ska ha skickat till Stasi.
- Just när det gäller Nummer 6 hade jag inte F22 och Säpo har inte heller begärt att få ut F22 på henne. Det vore intressant att se dem.
Birgitta Almgren säger att enligt de muntliga uppgifter hon fått från Stasi har kvinnan lämnat ett antal rapporter som uppskattades mycket hos den östtyska säkerhetstjänsten.
Däremot visste Stasi förmodligen inte att hon skulle ha blivit dubbelagent och spionerat i DDR för den svenska militära underrättelsetjänsten.
- De visste inte om det. De hade inte lyckats upptäcka nåt sånt. Det talar ju för hennes skicklighet, säger Birgitta Almgren.
Vilken typ av uppdrag är det "Nummer 6" erkänner i samtalen med Säpo?
- Säpo skriver i akten enbart att hon "erkänner uppdrag" för Stasi. Men hon var specialutbildad i flygspaning och fotografering. Säpo hade kontroll på henne under hela 1980-talet, säger Birgitta Almgren.
När Expressen berättar för Birgitta Almgren att tidningen lyckats spåra upp det spionmisstänkta paret och att kvinnan bestämt nekar till att ha spionerat för Stasi och också till att ha bekräftat för Säpo att hon utfört uppdrag åt Stasi säger Birgitta Almgren:
- Jag kan inte kommentera det. Jag kan varken bekräfta eller dementera. Jag har analyserat dokument i Säpo- och Stasi-arkiven och mina resultat finns i boken "Inte bara spioner...".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag