Expressens Micke Ölander. Foto: Lasse Svensson
Expressens Micke Ölander. Foto: Lasse Svensson

"Så gjorde vi för att avslöja Guillou"

Publicerad
Uppdaterad
Debatten om Jan Guillous samarbete med KGB fortsätter efter att Expressen belönats med "Guldspaden" för avslöjandet.
För reportern Micke Ölander var det tredje gången som han vann "Guldspaden" på bara fyra år
- Jag ser det som ännu en bekräftelse på allvaret i uppgifterna vi publicerade, säger Micke Ölander.
På lördagskvällen belönades Expressens undersökande reporter Micke Ölander och frilansmedarbetaren Mikael Hylin med Föreningen Grävande journalisters pris “Guldspaden”.
Grattis, hur känns det så här dagen efter?
- Det känns fantastiskt roligt att Guldspadejuryn har visat sådan uppskattning för vårt arbete.
Har du fått mycket reaktioner?
– Ja, det är ovanligt många kolleger som hört av sig och sagt att de tyckte att det var välmotiverat. Och det känns förstås extra roligt.

"Tog ungefär fyra år"

Hur började alltihop?
- Vi fick ett tips från en källa, tog fler kontakter och började att gå igenom en massa dokument. Det sades att Guillou haft kontakter med en KGB-officer i Stockholm, men vi ville försöka ta reda på omfattningen. Och vi ville hitta bevis för att det kanske hade existerat sådana här kontakter.
Hur gick ni tillväga?
- Vi plöjde mängder av dokument, från Säkerhetstjänstkommissionens rapporter till gamla IB-förundersökningar. Vi talade också med fler källor. Det tog ungefär fyra år, men vi jobbade naturligtvis inte heltid. Ibland låg jobbet nere, sen hittade vi en öppning igen och kunde gå vidare. När man ska granska sånt här är det förstås ett problem att så mycket information antingen finns i hemliga handlingar eller hos personer med tystnadsplikt.
- Vi hade kontakt med ett stort antal personer som vi trodde att kunde ha kunskap om saken, men i dag vet vi att flera av dem inte vågade prata eftersom handlingarna om Jan Guillou. Foto: Cornelia NordströmGuillous kontakt med KGB fortfarande var hemligstämplade.
- Vi talade vid ett tillfälle under arbetet även med Jan Guillou. Han bekräftade då att han kände till KGB-officeren Jevgenij Gergel, alltså den ryss som rekryterade honom, men Guillou beskrev då Gergel som en närmast betydelselös person. Då valde jag att inte gå vidare med mina frågor, vi ville först ha tillgång till dokument om Guillou och KGB.
Vad var svårast?
- Det var hela tiden en svår avvägning: hur mycket vi skulle berätta för våra källor och för Jan Guillou själv? Det lockade naturligtvis att skriva om uppgifterna tidigare, men vi ville ha dokumentationen först, och det visade ju sig vara ett klokt beslut. De dokument vi till sist hittade i Riksarkivet visade ju att Jan Guillou själv bara visst en del av allt som hänt kring honom och hans kontakt med Gergel. Han hade ju till exempel inte en aning om att hans bäste vän, Arne Lemberg, tidigt berättade allt för Säpo om Guillous kontakter med KGB.

Debatt om pressetiska systemet

Den senaste veckan har Guillou-avslöjandet startat en debatt om det pressetiska systemet, efter att Guillou i en kultursidesartikel i Aftonbladet – där Guillou också är krönikör – avslöjat att Allmänhetens Pressombudsman (PO) vill klandra Expressen bland annat för “valet av typsnitt och grad” på löpsedeln.
PO, Yrsa Stenius, påstår också att Expressen kallat Guillou för spion och har för detta kritiserats av bland andra Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.
På söndagen riktade också Dagens Nyheter kraftig kritik på Yrsa Stenius. Under rubriken "Förverkat förtroende” skriver den politiske redaktören Peter Wolodarski på ledarsidan:
“Stenius bagatellisering av KGB-samverkan är inte lika illa som Guillous handlingar, men den summerar hur förtroendet för en skrivande person kan raseras. Yrsa Stenius har gjort sig själv omöjlig som pressombudsman.”

Fick bemöta kritiken

Yrsa Stenius, tidigare bland annat chefredaktör för Aftonbladet, har sagt att hon inte kan kommentera sitt agerande.
Det har ju blivit mycket debatt kring det här avslöjandet. Jan Guillou har varit kritisk och PO-anmält Expressen. Hur ser du på det?
- För mig och för Expressen har det hela tiden varit väldigt viktigt att Guillou ska få komma till tals och bemöta alla uppgifter, och få en chans att berätta sin version. Så sent som i går skrev han ju själv på vår debattsida och bemötte kritiken från förre PO Pär-Arne Jigenius. Det som förvånat mig som skribent är att PO-anmälan mot oss handlar om att vi kallat honom för spion, ett ord som vi ju inte har använt.
- Det är skillnad på “agent” och “spion”, det senare betyder att man gjort sig skyldig till spioneribrott. Det har vi inte påstått.
Men handen på hjärtat, nu efteråt. Tror du att Jan Guillou var “spion” åt Sovjetunionen?
- Jag har inte spekulerat alls om det i tidningen, och vår artiga hållning är förstås att säga att vi tror Guillou på hans ord tills motsatsen är bevisad. Eftersom vi valt att inte anklaga Guillou för spioneribrott i vår nyhetsrapportering kan jag ju inte gärna påstå det i efterdebatten.
- De uppgifter som har publicerats – och som Guillou har bekräftat – handlar om hur han utfört flera olika agentuppdrag för KGB mot betalning, hur han fått träning för att undgå upptäckt av svenska myndigheter, och hur han umgåtts med sina kontaktmän från KGB i flera år. Det är som taget ur en manual för hur KGB hanterar sina agenter.
Varför blev det här en så stor nyhet tror du?
- Jag tror att de allra flesta tycker att det är märkligt att han i cirka 40 år förtigit de här kontakterna. Det påverkade säkert också nyhetsvärderingen i andra medier att Guillou utkommit med sina yrkesmemoarer kort före Expressens publicering, och att det i den boken inte redogörs öppet för KGB-samarbetet.
Vad har du på gång härnäst?
- Snart är det valrörelse. Det ska bli väldigt spännande att granska den.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag