Klas Matsson-Djos. Foto: Richard Ström /Expressen
Klas Matsson-Djos. Foto: Richard Ström /Expressen

Klas: "Han tittade i gympashortsen"

Publicerad

36 elever berättar för Expressen om idrottsprofilens mörkade sextrakasserier.

Nu träder flera av offren fram.

- Han kollade rakt på penisen, säger Klas Matsson-Djos, tidigare elev på Manillaskolan.

(Se en textad version av videon här)

Larm efter larm - men ingen som lyssnade.

Henrika Majer Lorentzon är en av de drabbade eleverna från dövskolan Birgittaskolan. I dag är hon skolpolitiker för Socialdemokraterna i Örebro kommun och har med åren insett hur grova fel som begicks under skolåren.

- Största ilskan är mot skolledningen för det här blev anmält flera gånger.

- De måste göra sitt jobb. De ska rapportera. De ska polisanmäla. Skolledningen måste ta sitt ansvar. Det finns ju en lag sen 1980-talet och det är samma lag än i dag.

Henrika började på Birgittaskolan i Örebro 1981 och första minnet är gymnastiklärarens troskontroller.

- Han drog ut gympadräkten för att kolla om vi hade trosor under och hade vi det så fick man ta av sig dem.

De som trotsade fick en utskällning.

"Han stod och tittade på oss"

Henrika minns också att hennes föräldrar kontaktade rektorn efter en incident i bastun.

- Vi var lite äldre och kroppen började bli lite mogen, så att säga. Vi tjejer hade bett att få låna bastun och var så lyckliga och såg fram emot det. Och plötsligt så kommer han in i bastun.

Eleverna hade då handdukar på sig och läraren uppmanade dem att ta av sig.

- Varför är ni blyga? frågade han. Det är naturligt att vara naken.

Läraren dröjde sig kvar länge, pratade om säkerhetsföreskrifter i bastun framför dem. Majer Lorentzon berättade för sin mamma, som kontaktade rektorn.

- Men vi hörde inget mer om det. Alls.

Henrika minns också hur läraren uppmanade dem att springa runt i duschen nakna framför honom.

- Han drog på kallvattnet. Och så bad han oss springa omkring och stod och tittade på oss.

Vid ett annat tillfälle sökte de läraren i ett ärende och gick in i hans rum. Där stod han naken.

- Har ni inte sett era pappors kön? frågade han. En normal gymnastiklärare skulle ha bett oss att gå.

- Han gjorde ingenting för att skyla sig.

Men Henrika nämner också flera andra exempel på missförhållanden. En lärare som misshandlade en elev. En lärare som drog henne i håret utan att rektorn agerade. En skolsköterska som inte hjälpte henne med glassplitter i ögonen så att hon var nära att mista synen.

"Kom med snuskiga skämt"

Ytterligare en som drabbats är Sofia, elev från slutet av 1980-talet på Manillaskolan. Hon berättar om konsekvenserna av sextrakasserierna.

- Jag fick en fruktansvärt sned bild på kvinnokroppen.

Hon minns hur hon varje dag under tio års tid åkte till skolan med en klump i magen.

- Den sexuella skolmiljön som vi befann oss i har gett många elever en skev uppfattning om intimitet, integritet och vad som är mitt. Kunde de vuxna agera så promiskuöst så kunde vi barn ju också göra det. Det blev jättemycket sexuell mobbning överallt.

- Jag har blivit sexuellt mobbad av de vuxna. Och jag har själv sexuellt mobbat mina skolkamrater. Vi tyckte det var kul, och i dag fattar jag inte hur vi kunde göra något så kränkande. Jag skäms.

Sofia har varit med om flera av den aktuella gymnastiklärarens sexuella trakasserier. Hon kan inte minnas en enda gymnastiklektion under sina tio år i skolan där han inte kom in oanmäld i omklädningsrum och dusch.

- Jag var alltid redo med handduken på mig.

- Han kom ofta med snuskiga skämt. Jag kan i dag inte fatta hur han kunde skämta sexuellt med oss som barn.

"Även pojkarna"

Hon minns också straffen efter att eleverna smygtittat på varandra.

- Vi straffades kollektivt och tvingades att duscha tillsammans medan läraren tittade på. Tjejer och killar, i övre mellanstadiet. Vi var som senast kanske 12 eller 13 år.

- Det hände flera gånger.

Sofia är i dag glad över att berättelserna om sextrakasserier har kommit ut efter att många burit det inom sig länge.

- Så mycket i vårt liv har blivit förknippat med att hålla tyst och bära på skammen.

Men även pojkarna på skolorna har drabbats. En av dem är Klas Mattson-Djos, som gick på Manillaskolan under 1990-talet.

- Han var mest på tjejerna, men även pojkarna, han sprang ofta in i duschen och babblade om olika regler. Vi blev också tvingade att duscha tillsammans med tjejerna bara för att vi pojkar busat lite med tjejerna.

Förnekar alla uppgifter

Även killarna drabbades av underklädeskontroller:

- Han tittade i gympashortsen eller byxorna om man hade kalsonger på sig eller inte. Rakt fram på penisen kollade han, inte ens vid sidan. Några har slagit larm men det har lagts ner snabbt. Jag minns att några hade berättat för rektorn som kallade på honom. Han förnekade och anklagade barnen för att ljuga.

De elever som försökte berätta straffades:

- Skolmästerskapen är ett viktigt evenemang för alla döva i Sverge, man vill vara med och träffa likasinnade. Och de elever som hade slagit larm fick inte vara med på skolmästerskapen som straff för dåligt uppförande. Efter det var det ingen som vågade slå larm.

Den aktuella gymnastikläraren har flera gånger erbjudits att ge sin version i en intervju. Han har avböjt.

Genom en advokat har han i stället låtit meddela att han förnekar alla uppgifter om sexuella trakasserier.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida