BUGGAD. KGB-agenten och sovjetiske diplomaten Vladimir Nezjinskij var en av de människor Säpo buggade olagligt i slutet av 80-talet. I ett samtal med sin hustru ska han ha sagt saker som visar att Sovjet visste om mordet på Olof Palme innan det skedde. Nezjinskij har i TV4-nyheterna förnekat all inblandning i spionverksamhet. Foto: TV4
BUGGAD. KGB-agenten och sovjetiske diplomaten Vladimir Nezjinskij var en av de människor Säpo buggade olagligt i slutet av 80-talet. I ett samtal med sin hustru ska han ha sagt saker som visar att Sovjet visste om mordet på Olof Palme innan det skedde. Nezjinskij har i TV4-nyheterna förnekat all inblandning i spionverksamhet.  Foto: TV4

KGB-chef försade
sig till sin hustru

Publicerad

Han avslöjades i samtal med hustrun.

Säpos olagliga buggning av den ryske diplomaten ledde till uppslitande KU-förhör men total tystnad från partiledare och regering.

- Det fanns ett ryss-spår som försvann utan förklaring, säger dåvarande rikskriminalchefen Tommy Lindström.

Spaningsoperationen inleddes i oktober 1985.

Den sovjetiske diplomaten Vladimir Nezjinski misstänktes av Säpo för industrispionage, mot försvarssystem som JAS och ubåtsskyddet. Förre chefen för Säpos ryssrotel, Tore Forsberg, har pekat ut Nezjinskij som KGB-officer som arbetade med illegalisterna, den sovjtetiska underrättelsetjänstens allra hemligaste spioner.

Från oktober 1985 skuggades därför Nezjinskij på alla tänkbara sätt. Spanare följde alla hans rörelser, telefonen avlyssnades och dolda mikrofoner installerades i hans hem.

Råkade föräga sig

Och det var i anslutning till mordet på Olof Palme den 28 februari 1986 som särskilt intressanta iakttagelser ska ha gjorts.

Diplomaten, som till stor del aldrig pratade hemligheter i bostaden, ska ha råkat försäga sig i samtal med hustrun.

Expressen har tidigare avslöjat att analyser av buggningen ledde till slutsatsen att Sovjet i förväg visste om att Palme skulle mördas.

Den tolk som engagerades i en analysgrupp menade att materialet visade att Sovjet både hade utfört och initierat mordet. Men inom Säpos egen "Palmegrupp" ansågs att den minsta slutsats som kunde dras var att Sovjet åtminstone känt till att Olof Palme skulle mördas.

Sovjetdiplomaten har kopplats till det kritiserade så kallade PKK-spåret som inledningsvis drevs hårt av den dåvarande spaningsledaren Hans Holmér. Han nämner Sovjetdiplomaten i den granskning av Palmeutredningen som Riksrevisionsverket sammanställde 1996. I en tidigare sekretessbelagd bilaga om PKK berättar Holmér om två sovjetiska agenter, med kurdisk bakgrund, som i samarbete med PKK finns med i förberedelser av mordet.

"Känner till mordet"

"En sovjetisk specialagent, en sk illegal resident, är "NAMN" och "NAMN" närmaste chef. Denne känner av någon anledning till det planerade mordet och meddelar sannolikt detta till sin uppdragsgivare i Moskva. En intensiv radiotrafik iakttas mellan Moskva och dess agent/-er tiden närmast mordet", säger Holmér i samtal med utredarna på Riksrevisionsverket.

Även Anna-Greta Leijon, justitiemininstern som fick avgå efter Ebbe Carlsson-affären, berättar om de buggade samtalen i sin bok "Alla rosor ska inte tuktas" från 1991, hon skriver:

"En säkerhetspolis påstås på eget initiativ från en angränsande lägenhet ha avlyssnat en sovjetisk medborgares bostad i Stockholm. Mannen misstänktes vara agent. Under mordnatten skulle han ha sagt saker i telefon och till sin hustru som tydde på att han i förväg känt till att ett attentat planerades mot vår statsminister."

Senare i boken skriver Leijon:

"Att Ebbe Carlsson påstått att olovlig avlyssning förekommit i anslutning till mordet, nämner jag för såväl statsmininstern som de borgerliga partiledarna den 3 juni 1988."

Kompakt tystnad

Men regeringen beslutar om sekretess i ärendet - tystnaden är kompakt från både ministrar och de borgerliga partiledarna. Först 1996 kommer nya avslöjanden i fallet då Tore Forsberg, tidigare chef för Säpos ryssrotel, i en intervju med TV4 Nyheterna bekräftar Säpos buggning av Vladimir Nezjinskij.

När Expressen i dag ringer runt till ansvariga chefer inom polisen, Säpo och politiken är det få som vill prata om affären.

Ingen vet heller var de sex pärmar som avlyssningen ska ha dokumenteras i numera finns.

Tidigare Säpochefen P-G Näss vidhåller, precis som på 1980-talet, att han inte kände till buggningen och han är skeptisk till slutsatserna av buggningen.

- Ryssar är sedan barnsben lärda att de riskerar att avlyssnas. Det är osannolikt att han skulle ha gett några sådana detaljer och om man sa något så visste man att någon lyssnade och hade ett syfte med det man sa, säger Näss.

"Inte bara han avlyssnades"

Rikskriminalens Ola Boija fortsatte utredningen av PKK-spåret i Palmegruppen i början av 1990-talet - och kunde därmed haft diplomatbuggningen av Nezjinskij på sitt bord.

- Jag minns att det förekom nåt sånt där men det var ju inte bara han som var avlyssnad i den där svängen. Vi fick sällan några papper från Säpo utan det var muntliga föredragningar, det var så vi fick informationen. Något nämndes om det, men kan inte komma ihåg vad. Det kan inte ha varit något häpnadsväckande.

Olav Robertsson ingick i den utredning, ledd av Carl Lidbom, som på regeringens uppdrag skulle granska Säpos roll i Palmemordet. Robertsson hade i uppdrag att granska avlyssningsmaterial.

- Jag fick i uppdrag att gå igenom viss avlyssning men det var ju i huvudsak mot kurder. Och det har jag gjort och redovisade för kommittén. Det är det enda jag vet i den delen.

Robertsson om de sex pärmar som ska finnas om diplomatbuggningen:

- Ja, det är väl möjligt att jag hört talas om dem, men jag vet inte ett dugg vad de innehöll eller hur det utvecklades.

Minns det knappt

Dåvarande rikspolischefen Nils-Erik Åhmansson, som enligt Anna-Greta Leijon informerades och gjorde efterforskningar kring buggningen:

- Jag minns det knappt. Det måste ha varit ett sidospår.

Tommy Lindström, dåvarande chef på rikskriminalen, minns dock att det fanns ett utredningsspår inom Palmegruppen som kretsade kring Sovjetunionens eventuella inblandning i mordet.

- Ja, det fanns ett ryss-spår som återkommande rapporterades som en punkt på de möten som gjordes i början. Jag minns inga detaljer mer än att det där försvann sen utan att det förklarades närmare. Det kan ha bedömts som ointressant eller om det begravdes hos Säpo, jag vet inte, säger Tommy Lindström.

Vladimir Nezjinskij har i TV4:s Nyheterna tidigare förnekat kopplingar till sovjetisk spionverksamhet.

Lars Näslund
Lars Näslund

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag