I vanliga bildarkiv finns inga spår efter KGB-översten Jevgenij Gergel.
Foto här intill är taget i smyg av svensk säkerhetspolis. Det ingår i Gergels, till största delen, fortfarande hemligstämplade Säpo-akt.
Riksarkivet hävde så sent som i går eftermiddags sekretessen på bilderna på mannen som i slutet av 1960-talet var KGB:s resident, lokala platschef, i Stockholm.

Beskrivs som ett proffs

Den älskvärde och socialt elegante Gergel var stationerad i Nya Zeeland innan han kom till Stockholm. Där var hans officiella titel handelsattaché vid ryska ambassaden i Wellington.
Gergel var efter sin tid i Stockholm placerad på Island mellan 1973 till 1979.
Den ryske KGB-avhopparen Oleg Gordíevskíj, författare till boken "KGB Inifrån" har i en intervju för en isländsk tidning beskrivit Gergel så här:
- Han var mycket duglig ledare och ett äkta proffs, säger Gordievskij i intervjun.
Ett av Gergels främsta vapen var att han försökte bli vän med dem han ville ha information av för att på det sättet få dem att bistå KGB, enligt Gordievskij.

Bevakad från ankomsten

När Gergel kom till Stockholm efter vistelsen i Nya Zeeland blev han genast föremål för Säpos uppmärksamhet.
Handlingar från Säpo avslöjar att den ryske ambassadtjänstemannen var ständigt övervakad. Säpos spanare visste nästan från dag till dag vad han gjorde.
I hans akt finns till exempel noteringar om exakt när hans tjänstebil, en Opel Kadett, var på verkstad och var Gergel brukade parkera.
Säpos övervakning var så noggrann att detaljerna om hans rörelser i Stockholm ibland kunde klockas på minuten.
Ryssen var själv medveten om att han var övervakad. För Jan Guillou ska han berättat att det alltid var mycket omständigt för honom att komma till deras avtalade möten.
Jan Guillou berättar nu själv för Expressen att han fick instruktioner av Gergel om hur han skulle använda sig av hemliga meddelanden skrivna med krita i en telefonkiosk utanför biografen Grand på Sveavägen när de skulle ses.

Avlyssnade telefonsamtal

Handlingar i Riksarkivet som Expressen tagit del av visar också att Säpo genomförde ett stort antal telefonavlyssningar av ryssen.
En stor del av den 700 sidor tjocka akten om honom är just utskrifter av hans avlysnade samtal.
Säpo kan ha kommit Gergel på spåren genom hans aktiviteter i Nya Zeeland. Han förekommer där i en utredning mot läkaren och ekonomen William Ball Sutch som som under flera år på 60-och 70-talet hade en hög position i den statliga förvaltningen. Sutch hade också nära kontakter med regeringen.
Nya Zeelands säkerhetstjänst grep Sutch 1974 efter att han haft flera hemliga möten med ryske ambassadtjänstemannen Dimitri Razgovorov.
Efter en utdragen rättegång friades Sutch från alla misstankar..
Förra året offentligjorde Nya Zeelands säkerhetstjänst den hemligstämplade utredningen mot Sutch. Och då dyker Gergel upp. Ett utdrag ur akten avslöjar att just Gergel vid ett tillfälle besökte Sutch på hans tjänsterum. Till skillnad från sina möten med Razgovorov så rapporterade Sutch till sin chef att han fått besök av Gergel.
En handskriven notering i akten om Sutch antyder att säkerhetstjänsten har mer information om ryssen.
Gergel förekommer också i boken "KGB: The Secret Work of Secret Agents" publicerad 1974 författad av John Barron, en före detta underättelseofficer.

Listar 1600 namn

I boken listar han namnen på 1600 påstådda ryska KGB och GRU-agenter som under diplomatisk täckmantel tjänstgjorde på ryska ambassader. Gergel är en av dem som utpekas.
Det finns i dag inga spår som avslöjar vad Gergel gjorde efter det att han lämnade Island 1979. Ryska ambassadens korthuggna besked är att Gergel inte längre är i livet.