NORRTÄLJE. Alla elever som anlände till Jan Emanuelsgården var tvungna att skriva under ett kontrakt. Ett kontrakt som tillåter "personal att i vissa situationer använda muskelkraft för att lösa uppkommna situationer." Foto: Jan Düsing
NORRTÄLJE. Alla elever som anlände till Jan Emanuelsgården var tvungna att skriva under ett kontrakt. Ett kontrakt som tillåter "personal att i vissa situationer använda muskelkraft för att lösa uppkommna situationer." Foto: Jan Düsing

Jan Emanuel tvingade eleverna att skriva på våldskontrakt

Publicerad
Uppdaterad
Han ville skapa en trygg miljö för pojkar som hamnat snett.
I själva verket tvingades eleverna att skriva på ett kontrakt som gav personalen rätt att använda våld mot dem.
Metoderna på Jan Emanuel Johanssons ungdomshem har fått skarp kritik från myndigheterna, visar Expressens granskning.
- Det speglar en märklig syn på ungdomar och deras rättssäkerhet, säger Robert Stenbom, på Statens institutionsstyrelse.
Socialdemokraten Jan Emanuel Johansson hade stora visioner.
I den gula trävillan utanför Norrtälje skulle ungdomar på glid få börja sina nya liv.
Här, på den mellansvenska landsbygden, skulle värstingar fiska, köra motorcross och skolas om till sunda medborgare - allt enligt arbetarrörelsens klassiska värderingar.
S-politikern döpte till och med ungdomsboendet efter sig själv: Jan Emanuelsgården.
Men snart började drömmen att krackelera.
Förra året upptäckte länsstyrelsen i Stockholms län något mycket konstigt i rutinerna på det idylliska HVB-hemmet i Uppland.
Alla elever som anlände till hemmet var tvungna att skriva under ett kontrakt. Ett kontrakt som, enligt myndigheten, "tillåter personal att i vissa situationer använda muskelkraft för att lösa uppkomna situationer".

"Låter märkligt"

Enligt inskrivningsvillkoren skulle eleven dessutom själv ansvara för "uppkomna skador på såväl egendom som sig själv".
- Det låter som ett synnerligen märkligt kontrakt i mina öron, säger Robert Stenbom, chef för Norra regionen på Statens institutionsstyrelse.
Han har tidigare varit chef för Bärby ungdomshem utanför Uppsala, och aldrig hört talas om något liknande inom ungdomsvården.
- Det är en grundläggande rättighet att slippa utsättas för våld, även om man är på en institution. Att skriva bort den och dessutom själv behöva ta ansvar för skadorna låter mycket underligt, säger han.
Länsstyrelsen ansåg att inskrivningsavtalen bröt mot lagstiftningen, och krävde att de omedelbart skulle tas bort.
Men då hade "strykkontrakten" redan använts i ett helt år.

"Våld accepteras aldrig"

I de kommuner som placerat ungdomar på Jan Emanuelsgården blir man förvånad när man hör om kontrakten.
- Vi skulle inte acceptera något sådant om vi visste om det här. Våld accepteras aldrig, säger Anne Sundberg, chef på utredningsenheten på socialtjänsten i Gävle.
Roy Almquist, är chef för familjeenheten på socialförvaltningen i Flen, som använt HVB-hemmet vid flera tillfällen:
- Muskelkraft är inget vi efterfrågar när vi placerar ungdomar, det låter mycket konstigt.
Han tycker att det är oärligt att som Jan Emanuel Johansson göra miljonvinster på "non profit"-verksamhet.
- Det är klart att man reagerar. Att man utger sig för ett och sen är man något annat, det är inte ärligt eller schysst.

Riktade hård kritik 2004

Så här står det i inskrivningsvillkoren: I samband med inskrivningen upprättar Jan Emanuelsgården HVB sedan den 25 februari 2007 ett kontrakt med inskriven elev och vårdnadshavare som bland annat tillåter personal att i vissa situationer använda muskelkraft för att lösa uppkommna situationer. Eleven ansvarar enligt inskrivningsvillkoren själv för uppkomna skador på såväl egendom som sig själv. Redan 2004, ett år efter starten, riktade länsstyrelsen hård kritik mot Jan Emanuelsgården.
Bland annat pekade man på att de anställda saknade rätt kompetens och grundläggande akademisk utbildning. Personalomsättningen var hög, bemanningen för låg. Dessutom fanns brister i vården.
Samma år gjorde Jan Emanuel Johanssons bolag Av egen kraft en vinst på över 3 miljoner.
Sedan dess har myndigheterna riktat kritik mot verksamheten vid en rad tillfällen. 2005 underkände länsstyrelsen den nya föreståndaren Alf Ohlson - som även är far till Jan Emanuel Johansson.
Fadern hade inte tillräcklig kompetens, enligt länsstyrelsen.
- Han har 320 högskolepoäng och fem års erfarenhet av liknande verksamhet. Han är inte socionom, men han har adekvat utbildning, sa Jan Emanuel Johansson till tidningen Metro.

Kaotisk bild målas upp

2007 startar ett nytt hem för ungdomar med psykosociala problem, i en gammal prästgård på Gotland.
Ägare till nya Alskogs ungdomshem är bolaget Prästgårdens HVB AB, där Jan Emanuel Johansson är delägare. Boendet får tillstånd att ta emot tio elever, både flickor och pojkar i åldern 15- 21 år.
Men redan efter tre månader säger den biträdande föreståndaren upp sig - och flyr från gården mitt i natten.
För länsstyrelsen berättar hon om missförhållandena som fått henne att lämna sin arbetsplats i desperation. Genom tjänstemannens anteckningar, som Expressen begärt ut, målas bilden av en kaotisk verksamhet upp.

Vittnar om säkerhetsbrister

I handlingarna vittnar den före detta anställda om stora säkerhetsbrister.
Bland annat ska man ha struntat i att genomföra brandövningar och kört en bil som inte var försäkrad. Personalen diskuterade även inskrivna elever med andra inskrivna.
Anställda har dessutom vid minst ett tillfälle haft vin på rummet och druckit sent på kvällen under arbetstid - trots nolltoleransen för alkohol.
Vid ett annat tillfälle ska personalen ha serverat glögg med 2,0% till en muslimsk pojke, som reagerat starkt på att man lurat i honom alkohol, enligt den före detta anställda kvinnan.
JAN EMANUEL. Metoderna som användes på hans ungdomshem har fått skarp kritik av myndigheterna, visar Expressens granskning. Foto: SCANPIX Expressen har pratat med flera personer med god insyn i verksamheten på Gotland, som benämner den som "ostrukturerad" och "luddig".
De beskriver hur en strid ström av okända människor passerade ut och in på hemmet. Föreståndaren var själv sällan på plats. De anställda bjöd dit bekanta och föräldrar, gamla skolkamrater, lumparkompisar och flickvänner som flyttade in med husdjur.
I rapporten från länsstyrelsen beskriver den före detta anställda hur en okänd man plötsligt dök upp i verksamheten.

"Onödigt" att kontrollera

Hon visse inte ens om han var anställd eller inte.
Men när hon ville hämta uppgifter om mannen från brotts- och misstankeregistret nonchalerades hennes krav. Föreståndaren för hemmet där ungdomar skulle få stöd och trygghet, ansåg att det var "onödigt" att kontrollera personens bakgrund.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag