Ingvar Kamprad, 83 år, är en av världens rikaste män efter att grundat och byggt upp möbeljätten Ikea till ett av världens största och mest framgångsrika företag.
Han är skakad av Expressens avslöjanden om Ikeas ryska fastighetsbolag förra helgen.
- Jag är förtvivlad över det som har hänt, säger Ingvar Kamprad.
Ikeas grundare vill egentligen inte ge någon regelrätt intervju innan Ikeas stora internutredning har kommit fram till vad som har hänt och varför.
- Jag vill egentligen inte säga någonting nu, eftersom man har plockat in vad man anser vara skickliga konsulter som ska undersöka det här från början till slut. Sedan har jag fått löfte att få rapporter om hur det ser ut. Så det är meningslöst att jag säger någonting mer än att jag är förbannat ledsen.

Har fått underrättelser

Men efter en stund går Ingvar Kamprad ändå med på att Expressen publicerar vårt samtal.
- Det är så här, att jag har hela tiden sysslat med Ikeas kommersiella del, att sälja stolar, kaffekoppar och allt vad det är. Så jag har haft väldigt lite att göra med Ikeas fastighetsavdelning. Men jag har dock fått underrättelser, det var, ja käre gud, när vi öppnade det första huset i S:t Petersburg. Då sa man till mig att det hade varit svårigheter med elektriciteten så att vi hade fått ta till provisoriska lösningar.
- Jaha, det noterades och sedan var det uppe i styrelsen i Ingka (Ikeas moderbolag, reds anmärkning), någon gång under 2008. Då sa man att vi fortfarande hade krångel med det elektriska i S:t Petersburg och att man hade löst det provisoriskt med dieselgeneratorer.
- Så då tillsattes en grupp som skulle undersöka saken. I höstas fick jag sedan en rapport om att det såg illa ut och då tillkallades en undersökningsfirma som höll på med en utredning.
- Sedan fick jag en rapport i januari, där man skrev att det såg riktigt illa ut men att man hoppades finna vettiga lösningar. Sedan i fredags ringde man till mig och talade om att man hade entledigat Per Kaufmann och Stefan Gross, som jag inte känner väl men som lär vara en väldigt duktig pojke. Och ja du, jag satte mig i min gamla poemfåtölj och grät. Jag satte mig och lipade som ett barn för jag var så ledsen.

Vill hålla sig utanför

Känner du Per Kaufmann väl?
- Ja, sedan en tjugo år, så där.
Hur reagerar du på att han har godkänt mutor i Ryssland?
- Jag vill inte säga någonting förrän jag får veta vad som ligger bakom allt. Jag pratade med Per Kaufmann i tisdags och han är ledsen, inte för sin egen skull, sa han, utan för Ikeas skull att det har blivit så här.
- Jag sa att låt mig slippa lägga mig i och låt koncernchefen Mikael Ohlsson sköta det där. Han är en jäkla duktig kille som jag känner väldigt väl. Och jag vet att Kaufmann och Mikael Ohlsson har träffats och diskuterat det här.
Så jag har försökt att hålla mig utanför så gott det går.
- Men jag är förfärligt, förfärligt ledsen.
Det måste kännas jobbigt för dig när du i ett radioprogram förra sommaren bedyrade att Ikea inte mutar i Ryssland, och så visar det sig nu att ni ändå har gjort det.
- Ja, du förstår det är det som är det sorgliga för vi har ju en policy, inte bara i Ryssland utan i hela organisationen, om att vi inte mutar. Det är klart att då blir man ännu mera ledsen när det är mutor inblandade. Det är så jäkla tragiskt.
- Jag tycker att det är en rysligt hemsk historia.

Stor skuld

Expressen avslöjade också att Ikea Ryssland har en skuld på hela sju miljarder kronor till ett ryskt företag som Ikeas ryska ledning har försökt att dölja för koncernledningen och dig. Vad säger du om det?
- Ja, det är ju inte klokt. Jag hoppas att det är något fel för på styrelsemötet 2008 sa man att man hade vidtagit åtgärder och att man hade hittat konsulter som skulle hjälpa oss och bland annat, bland annat, bland annat. Och lika förbannat ser det ut på det här sättet.
Har det brustit i den interna kontrollen?
- Jag har ingen aning. Jag hoppas att de externa konsulterna som nu hjälper oss och går igenom allt ska komma med en så noggrann kartläggning som man kan göra i ärendet.

Tio år i Ryssland

Hur gick det till när Ikea gick in i Ryssland i slutet av 1990-talet?
- Ja, vi firar tioårsjubileum i år och det var väldigt svårt i början. 1998 inträffade en stor finanskris i Ryssland och de flesta västerländska företag drog sig då tillbaka från Ryssland. Men vi satte upp en stor skylt på vårt första varuhus som vi då byggde, där vi sa att Ikea överger inte er ryssar när ni har det svårt. Vi stannade och det tror jag att vi fick mycket goodwill för. Det ryska folket glömmer inte så lätt.
- Vi försökte i varje fall uppträda anständigt själva och har det funnits människor som har, ja, missbrukat förtroendet så... Men som sagt vilka, hur många och hur mycket kan jag inte säga något om förrän jag har papprena på bordet.

Har gjort affärer i Ryssland i 30 år

Varför var du så intresserad av att gå in i Ryssland?
- Vi står på de många människornas sida och i Ryssland är det en förfärligt stor del av befolkningen som har det svårt. Därför tyckte jag tidigt att vi skulle etablera oss där. Jag började göra affärer i Ryssland på sent sjuttiotal och träffade sedan en premiärminister som på 80-talet lovade att vi var välkomna i varje rysk stad med en miljon invånare. Men det fungerade inte som det var tänkt.
- Så det var först i slutet på 90-talet som vi kom i gång. De har gjort, hoppades jag, ett bra jobb genomgående. Men nu ser jag ju att det är många fläckar på den kartan också, tyvärr.
Skadar det här Ikea i Ryssland?
- Jag hoppas inte det. Jag tror att de flesta ryssar förstår vår situation.

Inga onda avsikter

Tror du att Ikea centralt kommer att gå in med pengar för att staga upp ert fastighetsbolag i Ryssland?
- Jag vet inte. Men jag hoppas att domstolarna ska se ärendet på ett, vad ska man säga, vettigt sätt. Vi har inte varit ute med onda avsikter.
Du har ju passerat 80-strecket och har jobbat hårt i hela ditt liv. Orkar du med att hålla ögonen på allting nu?
- Nej, det är klart att jag inte gör det. Jag har koncentrerat mig på att köpa och sälja handelsvaror. För närvarande hjälper jag till med att försöka hitta en ny madrassfabrik och sådana grejer. Det är därför jag inte har intresserat mig i stort sett någonting när det gäller fastighetssidan. Det har inte varit min avdelning så att säga, säger Ingvar Kamprad.